Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
kurvan i fig. 1336 måste hava det förlopp som där angivits. För att denna kurva skall
ansmyga till tangenten fordras därför att maskinens friktionsförluster och eventuellt
andra arbetsförluster äro små samt att förbränningsförloppet på bästa sätt underlättas
genom god blandning av bränsle och luft, goda tändanordningar m. m. För att i en
cylinder av given storlek tangeringspunkten skall ligga vid
så stor effekt som möjligt fordras att punkten för bästa
förbränningsförlopp kommer att ligga vid så litet
luftöverskott som möjligt, vilket även det blir beroende av god
blandning mellan bränsle och luft. Allt detta inverkar så att
verkningsgradskurvan ej heller kan erhålla det mest
önskvärda förloppet.
Men även andra omständigheter inverka. Dessa
åskådliggöras av fig. 1339. Vi avsätta där blandningsförhållandet
horisontalt och verkningsgraden vertikalt. Rent ideellt skulle
vi under givna förhållanden erhålla en verkningsgrad ty vilken
vore oberoende av blandningsförhållandet. På grund av de
nyss anförda förhållandena blir detta ej fallet utan vi erhålla
en böjd linje Bortse vi emellertid först från detta och
betänka att luften och de förbrända gaserna, med vilkas hjälp cirkelprocessen genomföres
i cylindern, äro verkliga och ej ideella gaser, måste vi taga hänsyn till att dessa gasers sp.
värme förändras med temperaturen, deras sp. värme ökas med ökad temperatur. Detta
har till följd att med ökat blandningsförhållande, vilket innebär även ökad temperatur,
sjunker verkningsgraden. Vi erhålla i stället för ty linjen tyc. Men ej nog härmed. I
maskinen förekomma åtskilliga värmeförluster och andra termiska förluster, t. ex.
kylvattenvärmet, vilka ytterligare nedsätta verkningsgraden. Den slutliga
verkningsgradskurvan erhåller, hänförd till blandningsförhållandet, den form som linjen i
fig. 1339 visar. För att enligt fig. 1336 erhålla en högt
liggande verkningsgradskurva med ett flackt förlopp erfordras
därför även att de termiska förlusterna bhva så små som
möjligt.
Det är redan tidigare anfört att en förbränningsmotors
verkningsgrad ökar med kompressionsförhållandet. Den
teoretiska kurvan får det ungefärliga förlopp som framställes av
tyeor i fig. 1340. På grund av de ovan antydda förlusterna blir
emellertid den indikerade verkningsgraden vida lägre. Men
med ökat kompressionsförhållande stiga tryck och temperaturer
såsom framgår av indikatordiagrammet fig. 1341 med
kompressionsförhållandet 4.5 och 1342 med
kompressionsförhållandet 9. Dessa hava till följd minskad mekanisk verkningsgrad
fig. 1340, varför den effektiva verkningsgraden ty sänkes
härav. På grund av den teoretiska verkningsgradens allt
saktare stigning med kompressionsförhållandet, dess
nedsättning genom sp. värmets ökning med temperaturen och
me
kaniska verkningsgradens minskning (friktionsförlusternas i maskinen ökning) samt
slutligen den omständigheten att de högre trycken kräva en starkare byggd och
därför dyrare maskin, lönar det sig ej att gå till huru högt kompressionsförhållande
som helst. Nu är å andra sidan kompressionsförhållandets höjning en bland de
Fig. 1341. Indikatordiagram
vid lågt
kompressionsförhållande.
Fig. 1342. Indikatordiagram
vid högt
kompressionsförhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
