Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Blåsbälgens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
940
BLÅSMASKINER, LUFTPUMPAR OCH KOMPRESSORER.
Oos, som Schwallen, arsenicaliske ånger til at förtijga, at wid tillmakningen Elden utan
wäderwäxling ingalunda will brinna eller Röken gå sin wäg, utan gör at Arbetarna och
Grufwedrängarne deraf storkna; Fördenskull göres twärslag, flere Skakter, där det intet
finnes rum, brukas stora Pustar med Pipstockar utföre, eller wäderqwarnarna med breda
träwingar ofvanför Skaktet, på åtskillige sät giorda, eller Tunnor som wädret i sig taga
och till botnen föra såsom vid Schönfelt i Böhmen är till at see, eller med stora Lakan
som swiktas af twå starka karar.»
De i denna beskrivning, samtidigt
ådagaläggande forna tiders
vedermödor inom bergsbruket, omtalade
anordningarna finnas alla illustrerade i
Agricolas arbete.
De vid ugnarna för malmens
smältning använda
blästeranordnin-garna beskriver Hjärne på följande
sätt: »Till Ugnen höra också Bälliorna,
som på sit rede bakom Ugnen stälte
äre. Formen eller Formelaget antingen
af Koppar eller Järn, är baktill åt
härden i muren, står antingen rakt eller
stupar mer eller mindre, efter som
Smeltningen fordrar heta till, och
brukas numera hoos Oss af Trä,
medan dhe längre wara, bestå af öfwer
och underbellior, när dhe äre twå,
som i alla Smeltugnar; Men då en
allena brukas för en härd är då mituti
mellan bellien, att det blås ehwad det
dragés op eller neder. Under är
Wind-fånget, Pijporna stå uti Formen.»
Denna beskrivning 150 år senare
än Agricolas är intressant, ty vi finna
där en ny utföringsform av bälgen,
representerande en helt ny och mera
fulländad konstruktion och
tillverkningsteknik. Den av Agricola
beskrivna blåsbälgen var utförd av trä
och läder såsom visas i fig. 1354 och 1355, en i en smedja i östvalla i Transtads socken
i Dalarna funnen bälg, använd vid osmundtillverkning, och av fig. 1356, en teckning av
L. G. Schultze från år 1732. Den av Hjärne beskrivna åter är helt och hållet av trä och
säges vara hållbarare. En sådan från Göteborgsutställningens industrihistoriska
avdelning visar fig. 1357. Träbälgens användning visas i en bild, fig. 1358, bifogad en
»akademisk avhandling» avfattad på latin »De ferro suecano Osmund» av P. Saxholm,
»under presidium av professor A. Grönvall ventilerad i Uppsala den 20 december 1725».
Vid denna tid, omkring 100 år efter Hjärne, hade emellertid utvecklingen framskridit
ytterligare och järn tillverkades i verkliga masugnar. Dessa behövde kraftig bläster
och bälgarna hade måst förstoras. Emanuel Svedenborg skriver härom i »Opera Philo-
Fig. 1350. Blåsbälgar drivna av människor eller djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
