Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Blåsbälgens utveckling - Kolvblåsmaskinens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
950
BLÅSMASKINER, LUFTPUMPAR OCH KOMPRESSORER.
Fig. 1360. Bälg i form av ett fantastiskt djur.
karen Vidholms uppmärksamhet; han var fintlig och tänkande; en och annan gång
yttrade han till mig sin tanke, att likaledes, för vefvar drifva träbäljor.» Han fick
även tillfälle utföra sin tanke. Tre stycken »träbäljor» ställdes vertikalt bredvid varandra
med bälghuvudet uppåt och förenades med en »väderlåda» samt drevos med vevstakar
från en trevevad axel. Om denna anordning anför författaren: »Idén är af de
lyckligaste och är nu rätt väl utförd och känd öfver hela landet» samt att desamma »i
varaktighet, enkelhet och nytta, vida öfverträffa alla hittills kända bläster-inrättningar.’»
Vidare säges: »til en sådan blåsmachin är hufvudidén alldeles bibehållen af en gammal
svensk träbälj; men så anställd
och förbättrad, att, ifrån ett
klent och uselt verktyg, har
blifvit tillskapad en ypperlig
machin.»
Det var sålunda ingen ringa
fulländning dessa biåsmaskiner
uppnått om vi få tro Åkerrén,
vilken även av allt att döma
var på sin tid väl förfaren med
dylika maskiners konstruktion,
tillverkning och bruk.
Åkerrén kritiserar i sitt
arbete ytterligare
»cylinder-bäl-jorna», vilka äro svåra och dyra
att tillverka, emedan
cylinder
diametern ej får variera om desamma skola bliva dugliga, samt att »deras gående
bottnar» antingen måste »glappa och spilla väder eller tvingas att gå tungt, och giva
verket förökad last i svåra motnötningar».
Utvecklingen går emellertid sin gång trots allt och »cylinder-bäljorna» bliva
utgångspunkten för biåsmaskinteknikens utveckling under 1800-talet. Innan vi följa
denna skola vi uppehålla oss något vid luftpumpen, vilken i sin ordning var
utgångspunkten för »cylinder-bäljorna».
Dessförinnan må blott under hänvisning till fig. 1360 påpekas den kärlek med
vilken verktyg och maskiner fordom omhuldades och den fantasi och troligen även
poesi varmed yrket omgavs. Huru höll ej detta intresset uppe, under det att i vår
nyktra tid leda vid och tråkighet av yrket behärska de breda lagren. Vad hava vi ej
förlorat därmed?
Kolvblåsmaskinens utveckling.
På 1400- eller 1500-talet uppfanns i Nürnberg den s. k. luftbössan. Vid denna
användes tryckluft för kulans utslungande. Luften magasinerades i en behållare i bössan
och denna fylldes därigenom att luft inpressades medelst en pump eller kompressor,
som naturligtvis drevs för hand. Varken luftbössan eller kompressorn erhöllo emellertid
någon egentlig användning. Det var som redan nämnts Otto von Guerickes experiment
som fäste en allmännare uppmärksamhet vid luftens förtunning och i samband därmed även
vid dess förtätning. Guerickes luftpump, fig. 1361, bestod av en metallcylinder, i vilken
fanns en kolv, som med en stång kunde förskjutas i den s. k. pumpstöveln. Vid pump-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
