Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Kolvblåsmaskinens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVBLÅSMASKINENS UTVECKLING.
961
Jonas Samuel Bagge.
för ett normalt formsinne merendels är vackert. Inom maskinläran står, enligt hans
förmenande, det ändamålsenliga aldrig i strid med det sköna, och om också en maskindel
med för ögat behagliga linjer icke obetingat bör godkännas, så bör en sådan med former,
som stöta skönhetssinnet, med skäl misstänkas för inneboende konstruktionsfel. Det
sköna bör enligt Bagge tillerkännas en framstående plats, ej blott i tal, i skrift, i färger
och toner, utan även, Och icke minst, i maskinläran.
»Bergsmekaniken var för Bagge en vetenskap, vars uppgift icke ensamt var att
genom mekaniska anordningar skapa en vinst åt gruv- och hyttägare och som blev
tilldragande företrädesvis genom de sinnrika kombinationer, till vilka lösningen av dessa
problem gav anledning. Dess uppgift
var för honom lika mycket en känslans
som en förståndets sak.
»Bergshanteringen var
ursprungligen en tung hantering. Arbetet i
gruvor, hyttor och på malmhögar var
från början tungt, smutsigt och
ohälsosamt. Men i samma mån som
bergsmekaniken utvecklades, överflyttades
det tyngre arbetet från människorna
till maskinerna; de hygieniska
förhållandena förbättrades.
Maskinarbetet blev billigare än människans
rena muskelarbete och i den mån
detta senare kunde ersättas av det
förra, inträdde ett bättre, för att icke
säga ett värdigare förhållande mellan
människans arbete och de döda
naturkrafterna. I samma mån ökades även
möjligheten att gottgöra människans
arbete med ett arvode, som stod i
rimligt förhållande till mänskliga
anspråk. Arbetet förvandlades från ett
tungt och förslöande trälgöra till den
intelligenta människans ledande och övervakande av maskinernas arbete.
Grottekvarnens trälar kunde emanciperas och avancera till självständigt tänkande människor med
människovärdig tillvaro.
»Sedd från denna synpunkt blev bergsmekanikens uppgift ett snillets arbete i
människokärlekens tjänst.»
Ej blott genom sin biåsmaskin, men kanske mest synligt genom denna har Bagge
arbetat i denna av honom angivna anda och därigenom utövat ett starkt inflytande på
förbättrandet inom det industriella arbetet i vårt land.
Under senare hälften av 1800-talet undergingo biåsmaskinerna, liksom alla andra
maskiner, en snabb fulländning samtidigt med att de ökade blästerbehoven särskilt för
utlandets stora masugnar och bessemerverk medförde en väldig ökning i maskinernas
storlek och den utvecklade maskinbyggnadskonsten tillät varvantal upp till 100 å 110
pr minut. Vi kunna ej längre i detalj följa denna utveckling utan få nöja oss med att
i korthet betrakta dess resultat.
61—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
