Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Förvaring av flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSERING AV GASER. FÖRVARING AV FLYTANDE LUFT. 1057
Förvaring av flytande luft.
Den frågan hava vi hittills lämnat obesvarad huru det kan vara möjligt att förvara
flytande luft eller andra liknande vätskor, vilkas kokpunkt ligger vid omkring —200° C.,
i en omgivning vars medeltemperatur är några grader över noll och vars lägsta
temperatur sällan och blott för korta perioder kan nedgå till c:a — 40° C.
Frågan är i princip lätt besvarad. För att en vätska skall avdunsta fordras,
oberoende av dess avdunstningstemperatur, att så mycket värme tillföres som motsvarar
dess avdunstnings- eller ångbildningsvärme. Vi hava sålunda endast att tillse att något
värme ej tillföres vätskan så förblir densamma i vätskeform. Nu är emellertid det
bekanta förhållandet rådande att värmet alltid har en strävan att genom konvektion,
ledning och strålning, övergå från kroppar med högre till kroppar med lägre temperatur.
Vi veta exempelvis huru från en kakelugn, vars temperatur efter eldningen är c:a + 50°
C., värme oavlåtligt övergår till luften i rummet ända till dess kakelugnen svalnat, d. v. s.
dess temperatur sjunkit till rummets temperatur, vilken man ju plägar försöka hålla
vid omkring + 17° C. Vi veta även huru rumstemperaturen ständigt sjunker då det
är kallt ute och måste hållas uppe vid c:a + 17° genom värmetillförsel förmedelst eldning.
Vi veta även huru en i rummet införd isbit av + 0° C. ovillkorligen smälter och
smältvattnet uppvärmes till rumstemperaturen. I detta fall kan rummet betraktas såsom ett
värmemagasin, vilket avgiver värme till kroppar med lägre temperatur, strävande att
höja dessas temperatur till sin egen eller sänkande sin egen temperatur till kropparnas
med den lägre temperaturen samtidigt som detta värmemagasin upptager värme från
’kroppar med högre temperatur, strävande att sänka dessas temperatur till sin egen
eller höja sin egen till dessa kroppars. Det slutliga resultatet blir beroende av
värmemagasineringen hos de varandra i följd av olika temperatur värmepå verkande kropparna.
Den oss omgivande naturen kan betraktas såsom ett värmemagasin av ofantlig
storlek och med en temperatur av några grader över noll i medeltal. På grund av
naturens stora värmemagasin sänkas varmare och höjas kallare kroppars temperatur
till detta stora värmemagasins temperatur, därigenom att värme övergår från den
varmare till den kallare kroppen. Huru skall man då kunna skydda en kropp
av — 200° C. från värmetillförsel från naturens stora värmemagasin? Det är häri
det svåra problemet om förvaring av flytande luft ligger. Ett kärl med flytande luft
befinner sig i den omgivande naturen ungefär som ett kärl med vatten i en glödande
ugn. Liksom vattnet i en kastrull kommer i kokning då kastrullen ställes på elden så
kommer den i en hink avtappade flytande luften i livlig kokning om hinken ställes på
den »iskalla spiseln» eller på t. ex. ett isblock, vilket då på den flytande Juften verkar
såsom en varm kokspisel. Huru skall i dylika fall värmetillförsel och därmed följande
avdunstning kunna undvikas?
Som vi redan nämnt sker värmetillförseln från en kropp till en annan genom
strömning, ledning och strålning. Problemets lösning ligger sålunda i att undanröja
värmeströmningen, värmeledningen och värmestrålningen i kärlets med den flytande luften
omedelbara närhet. Inom kyltekniken har man härför med framgång använt
värme-isolerande medel. I förevarande fall äro emellertid temperaturskillnaderna så
betydande och fordringarna på förhindrad värmetillförsel så stora att dessa medel äro
oanvändbara.
67—240720. Uppfinningarnas bak. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
