Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Inledning - Mätningsarbeten, av Albert Löfgren - Utsättning av stadsplan samt av tomter och byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
HUSBYGGNAD.
behandla, och därom finnes förövrigt en ingående litteratur att tillgå såsom En berg,
Johan: Stockholms triangel- och polygonmätning 1907—1911, Stockholm 1916,
Ver-messungsanweisung IX m. fl. Huru triangel- och polygonpunkterna skola markeras på
ett stadigvarande och praktiskt sätt, är en fråga av även praktisk-ekonomisk art, där
ofta rön och erfarenhet få avgörande betydelse. Vanligen åstadkommes sådan
markering medelst järnrör, nedslaget i marken eller ingjutet i cementplint, som grundlagts på
frostfritt djup. Markeringen bör där den förekommer i väg eller gata skyddas medelst
betäckning, bestående av en järnram med lucka. Närstående fig. 1 visar en sådan
betäckning, som kommit till användning i
Stockholm under de senare tiotal åren,
konstruerad av författaren efter huvudsakligen
modeller från Stockholms vattenledningsluckor.
Den har visat sig synnerligen praktisk och
hållbar samt kostar för närvarande med en
vikt av 32 kg cirka 8 kr. med asfaltbestrykning.
Men även sådan markering är utsatt
för rubbning, i synnerhet i gatorna med däri
Fig. 1. Betäckningsram med förstärkt
lock för polygonpunkter.
Fig. 2. Förankringsdubb.
ofta återkommande ledningsarbeten och omsättningar. Punktens orubbade läge bör
därför kunna kontrolleras, vilket enklast sker genom kontrollmått minst i tre riktningar
till i närheten befintliga skarpt fixerade punkter. Sådana åstadkommas enklast, om
vinkel- eller korsmärken inhuggas i de omkring triangel- eller poly gon punkten
befintliga stensocklarna. I Stockholm användas med goda resultat små mässingsdubbar av
särskild konstruktion, s. k. förankringsdubbar, se närstående fig. 2. Dessa inborras
och inslås i närliggande stensocklar. Även små koppardubbar med inslaget kryss kunna
med fördel användas.
Över varje triangel- och polygonpunkt bör upprättas skiss, s. k. orienteringsplan,
visande dess läge i förhållande till angränsande terrängföremål, hushörn o. d. samt
avstånden till förankringsmarkeringar eller -dubbar samt dessa senares lägen i mått till
hörn, sockel- och portsprång o. d. i och för deras bekväma återfinnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
