Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Inledning - Mätningsarbeten, av Albert Löfgren - Utsättning av stadsplan samt av tomter och byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
HUSBYGGNAD.
bundna brutna linjer inverkar sådan felaktig måttsättning förryckande på där särskilt
känsliga partier, källarnedgångar, trappor o. d. Det är därför ett oavvisligt önskemål,
att arkitektens måttsättningsplan är riktig. Detta kan också lätt åstadkommas, om
följande förfaringssätt användes. På relativt krympfritt papper, exempelvis
Whatman-papper, upprutas ett decimeterrutnät sålunda — om ej karteringsmaskin eller
rutnings-plåt finnes: från ett axelkors i bladets mitt utstickas först de yttersta decimeter linjerna,
varefter de så bildade kvadranterna rutindelas. Samtidigt utstickes ej alltför nära bladets
kant en skala, som alltså deltager i papperets längdförändringar, k det så utförda
rut-bladet uppkonstrueras tomtens hörnpunkter ur dess koordinater; saknas sådana måste
hörnpunkterna matematiskt bestämmas från de å marken utsatta tomthörnpunkterna,
vilket enklast låter sig göra genom uppmätning av tomtens ej räta vinklar och
trigono-metrisk beräkning, k den så uppkonstruerade tomtkartan införes byggnadens plan
och ytterkonturerna måttsättas från ett rätvinkligt axelsystem i byggnadens
huvudriktning medelst abskissor och ordinator. Endast i nödfall böra två ej parallella
linjesystem komma till användning, och i så fall bör vinkelförhållandet angivas i vinkelmått,
varjämte verkmästaren vid byggnadsplanens utsättning bör å marken utsätta samma
linjesystem och därifrån verkställa måttutsättningen. Inom byggnaden kan
mått-sättningen ske från byggnadens yttersidor, men även då helst från samma utgångslinje.
Iakttagas dessa allmänna principer, som ju kunna synas enkla nog men som dock
ständigt överträdas, kan såväl måttsättningen för byggnadsplanen som dess utsättning å
marken verkställas rätt på 2 å 3 cm när, och inga matematiska motsägelser uppstå.
Till stadsplanens, och byggnadernas utsättning höra även höj dbestämningar å
marken. Gatuprof ilens brytningspunkter äro å stadsplanekartan utsatta med direkta
höjd-mått, avseende höjden å gatans mittlinje i meter över viss given O-punkt, och likaså
lutningarna däremellan direkt angivna exempelvis sålunda 1 : 24.3, avseende att
gatu-profilen stiger en m å 24.3 m:s längd horisontellt räknat.
Till grund för utsättningen av stadsplanens höj duppgifter bör, om stadsplanen
har större omfång, ligga ett med precisionsinstrument avvägt och felfördelat höjdfixnät.
Till stöd för byggnadernas uppförande å rätt höjd efter gatuprofilen böra höjdfixer här
och var anbringas, k hussocklar fastsättas å lämpligt avstånd från varandra brickor
av gjutjärn angivande höjden över O-planet å en från brickan utgående horisontalt ställd
platta, å vilken avvägningstång kan placeras. Från sådan höjdfix i byggnadens närhet
skaffar sig verkmästaren för bygget en lätt tillgänglig höjdfix invid bygget, varifrån
utsättningen vid behov sker. Från stadsplanekartans höj duppgifter uträknas gatans
höj dläge framför byggnaden, och i förhållande därtill samt avloppslednings höjd
bestämmas källarbottens och sockels höjd. För källarbottens höj dbestämning beräknas i
allmänhet c:a 50 cm för golvbrunn och avloppets lutning till 1:50. För sockelhöjdens
bestämning iakttages att sockelns underkant bör ligga c:a 5 cm under utanför varande
beläggning. Gångbanan ligger invid byggnaden i allmänhet å lika höjd med
gatuprofilen.
Slutligen äro också våningsplanens samt taklistens höj dlägen fixa, den senares
höjd ofta bestämd enligt särskilda föreskrifter i stadsplanen eller eljest beroende av
gatubredden. Också för trapplan, fönsterplattor m. m. fordras en ständig
höjdutsätt-ning, som lämpligen sker från höjdfixer i de olika våningsplanen allteftersom byggnaden
reser sig i höjden.
För byggnads utsättning och kontroll äro vissa bestämmelser att iakttaga enligt
byggnadsstadgan för rikets städer och byggnadsordningarna för de särskilda städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
