Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Stångsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
HUSBYGGNAD.
Fig. 80. Ytglidlager, åstadkommet genom att under
fastlagret fig. 79 lägga två lager med rullar.
medelst två ringstänger till de nyss fixerade, mellanliggande angränsande punkterna
samt med en sparre ned till en punkt i fotringen. Sålunda bygges ring ovan ring av
kupolen.
Beräkningen av ett dylikt stångsystem börjas med den sist fixerade punkten. I
denna finnas endast de tre stänger, som använts för dess fixerande. Först bestämmer
man den yttre kraft, som
belastar punkten. Detta sker genom
att mäta hur många kvm av
takytan, som uppbäras i denna
punkt, och bestämma, ur
förordningar eller annorledes, lasten
pr kvm av snö eller vind samt av
takets egen vikt, däri
stångsystemet inräknas. Sedan kan man
enligt fig. 15 bestämma
spänningarna i de tre stängerna.
Därefter går man baklänges
genom systemet från punkt till
punkt. I var punkt får man då
blott tre stänger, vilkas
spänningar äro obekanta. Övriga
stänger i punkten hava fått sina
spänningar bestämda vid gjord
beräkning av redan behandlade
punkter. Dessa kända
stångspän
ningar i punkten samt yttre lasten i punkten sammansättas till en resultant. Denna
motsvarar lasten P å fig. 15, varför de tre obekanta stångspänningarna kunna beräknas.
Detta sätt att ordna beräkningarna är förhållandevis enkelt. Som konstruktionen
vid det angivna sättet att bygga upp systemet med tre stänger åt gången för var ny
Fig. 81. Kupol av stångsystem, i vilket alla punkter
bliva rörliga, vilken stång som än borttages.
Fig. 82. Nätverkskupol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
