Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Stångsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
HUSBYGGNAD.
Fig. 105. Schwedlerkupol över
oregelbundet rum.
tagsfall ser man hopnitade stänger, vilka formgivits med ökad tjocklek å mitten (fig. 104).
Stångsystem bli på denna grund gärna enformiga, de i olika lutningar hit och dit
pekande diagonalerna verka virrigt och oroande för ögat. I vissa fall ha dock dessa
svårigheter bemästrats (fig. 97), men ofta döljer
man hela stångsystemet under en putskaka,
slagen på trådduk, spänd runt stångsystemets
ytterkonturer.
Kupoler, utförda som stångsystem, kunna
med fördel användas över rum av
oregelbunden planform. En murkrans behöver icke vara
cirkulär enligt fig. 78 för att kunna tjäna som
underlag för en Schwedlerkupol. Fig. 105
visar schemat för en dylik, byggd över ett
oregelbundet rum.
Är det överbyggda rummet rektangulärt
med kortsidorna väsentligt mindre än
långsidorna kan taket utföras såsom ytkupol.
Fig. 106 visar en dylik, som byggts enligt
Schwedlers metod från en solid gavelbyggnad
med stöd av stänger ned till punkter å
horisontalplanet. Ytkupolen kan på samma sätt
vara byggd mellan tvenne vanliga gavlar,
utförda som stångsystem (fig. 107). Av
sektionen å figuren framgår det karakteristiska för
ytkupolen: stångpolygonen i tvärled har
ledade knutpunkter och behöver icke bilda
nå
gon kontinuerlig båge. I de flesta fall är det emellertid en viss fördel att förse
ytkupolen med tvärkonstruktioner av sammanhängande bågar i stället för av ledade
stång-polygoner.
Fig. 106. Modell av ytkupol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
