Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Stångsystem - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
HUSBYGGNAD.
Fig. 110. Vertikal ytkupol som stöd för gasklocka.
Pelare.
Ett vertikalt tryck, som angriper en pelares övre ände, går vertikalt rätt ned genom
pelaren. Att pelaren bör vara rak och vertikal är därför klart för alla och en var, likaså
att lasten bör ordnas så, att den råkar pelarens övre ände vid pelarens mittlinje och
följer denna ned till basen. På så sätt blir pelarens bärkraft bäst utnyttjad och, där
man önskar en smäcker pelare, kan man på samma gång knappa in dimensionerna till
det yttersta.
En pelare enligt fig. 111 med ormlik formgivning gör knappast anspråk på att bliva
tagen på allvar som bärande byggnadskonstruktion.
Pelarens dimensioner bestämmas av två vitt skilda faktorer. Den ena är faran
för materialets krossning. Vid korta, grova pelare är denna avgörande. Den ger till
resultat att för ett visst material skall lasten pr ytenhet av pelarens horisontella
tvärsnitt vara mindre eller lika med ett för detta material karakteristiskt värde, t. ex. för
granit 50 ä 150 kg pr cm2, beroende på granitsort och konstruktion. En kort, fyrkantig
granitpelare om 50 cm:s sida kan sålunda bära t. ex. 100 kg pr var cm2 av sitt tvärsnitt
eller sammanlagt 250 000 kg = 250 t. Eftersom en kort pelares egen vikt är mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
