Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
HUSBYGGNAD.
Fig. 114A De två figurerna till vänster visa resp, schematiskt och i verkligheten en pelare Fall I. Mittfiguren visar hur
samma pelare i vinkelrätt led ingår i en pelarrad, Fall II a (jfr fig. 116). De två sidofigurerna till höger visa samma
pelare (Fall I) fasthållen genom en platta, så att Fall III uppstår (jfr fig. 115).
ytor betraktade som leder. Genom att inlägga en tjock bly- eller zinkplåt i fogen kan
man vinna sådan ledverkan, där den är önskvärd.
Det finnes intet hinder att i så motto modifiera uppställningen vid Fall I och III,
att pelaren vändes upp och ned (fig. 117). Teoretiskt riktigt genomförd med led i
nedre änden, vållar en sådan uppställning
onödigt besvär vid byggandet, men detta
blir avhjälpt, om modifikation sker så, att
pelaren avsmalnar nedåt, men bibehålies så
stor plan anliggningsyta vid nedre änden,
att pelaren bekvämt kan resas. Fig. 118 är
en dylik uppställning från Knossos å Kreta,
visande en ganska hög grad av konstruktiv
förståelse.
Pelarens uppställningsanordning kan
vara olika i olika riktning. En pelare, som i
ena leden är ordnad enligt fig. 114, Fall I,
kan i den vinkelräta leden vara ordnad på
samma sätt eller som en pelarrad enligt
Fall I (fig. 113), Fall II a (fig. 116) eller
enligt fig. 115 med något eller några av Fall II,
III eller IV tillämpade. Det möter icke något
konstruktivt hinder att dimensionera
pelaren olika i olika riktningar, allt efter som
uppställningssättet varierar. Å fig. 114 är
sålunda antytt hur en pelarrad, som i ena
leden följer Fall I, i den riktningen formas
med bred bas och bred nedre del,
avsmalnande uppåt. Medan den i andra leden,
som följer Fall II a, göres smäcker och
jämtjock, eventuellt smalare på mitten.
Pelarsektionen blir härvid oval eller
rektangulär.
Om pelare med samma tvärsektion hava
sin uppställningsanordning enligt respektive
Fall I, II, III och IV, börja de — som fig.
112 visar —- vid lika last samtidigt löpa fara
att bukta sig, om deras längder förhålla sig
som 1:2: 2.85 : 4 respektive. Jämför man
pelare med olika längder och tvärsnittsarea
men med samma uppställningsanordning,
t. ex. samtliga enligt Fall I, kan man enkelt
finna den lag, som säger, att om vid tvenne
till alla delar likformade pelare, proportionen mellan längden och tvärmåttet i visst
likabeläget snitt är densamma, så är pelarens bärkraft densamma, räknad pr ytenhet
av tvärsnittsarean. Detta följer direkt av den å sid. 25 gjorda undersökningen av
bärkraften hos en konstruktion, åverkad av yttre last av given intensitet pr ytenhet. Där
konstaterades, att om konstruktionen likformigt förstorades, blevo de inre spänningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
