Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
HUSBYGGNAD.
att förhållandet l:a ger tillräcklig säkerhet mot utbuktning. Där lasten verkar centriskt,
bestämmes tvärsnittet helt av säkerheten mot krossning. Mellan dessa tvärsnitt göres
en mjuk övergång. Denna kan beräknas, på basis av synpunkten att största
kantpå-känning skall vara lika å pelarens hela längd. Härvid antages största utbuktning vara
så stor, att kantpåkänningen i tillhörande tvärsnitt blir högsta tillåtna.
Vid Fall I (fig. 112) kommer trycket att ligga centriskt vid pelarens övre ände
samt mer och mer excentriskt ju närmare man kommer basen. Pelarens övre ände blir
härav smal, bredden å pelaren växer mot basen. Fig. 113 visar för Fall I dels den
jäm-tjocka pelaren med ledad övre ände och bred fot, dels samma pelare avsmalnande från
basen mot övre ändens ledkonstruktion samt dels en likaledes uppåt avsmalnande pelare
med plan anliggning vid övre änden, varest fogen förutsättes fylld med plastiskt
material t. ex. bly. På denna senare pelare har markerats en ofta använd, konstruktivt
likgiltig dekoration omedelbart under övre änden.
Fig. 115 visar hur vid Fall II (pelare ledad vid både övre och nedre änden) ev.
utbuktning av en smäcker pelare ger största excentricitet av lasten vid pelarens halva höjd.
Fig. 120. Harmonisk dimensionering av
pelare, orubbligt infästad i båda ändar.
(Fall IV)
Vid jämstark dimensionering av pelarskaftet kommer detta vid Fall II att bli tjockast
på halva höjden och avsmalna uppåt och nedåt. Anliggningen vid ändarna kan vara
ledad i särskild skål eller kan vara av sådan bredd att behövlig anliggningsyta precis
erhålles vid fördelat tryck över ändytorna med fog av plastiskt material.
På samma sätt visar fig. 115 hur Fall III (pelare ledad men fixerad till sitt läge vid
övre änden, fast in spänd i nedre) giver en pelare med smala partier vid övre änden samt
på tredjedelen av höjden från basen räknat. Fall IV (orubbligt inspänd i både övre och
nedre änden) skulle eventuella variationer i tjockleken av en smäcker pelare giva smala
partier på en fjärdedel av höjden, uppifrån och nedifrån räknat, samt största breddmått
på halva höjden, vid bas och vid övre ände. Enär dessa breddvariationer skulle bliva
otydliga å fig. 115, har å fig. 120 visats en dylik pelare Fall IV, vilken är förutsatt
använd i en uppställning enligt fig. 115.
Pelaranordning enligt fig. 115 befriar pelarna från alla horisontella krafter. Dessa
upptagas av murpartierna vid sidan om pelarraden. Vid anordning enligt Fall I och II a,
fig. 113 och 116, kommer en horisontell kraft, som angriper murpartiet ovan pelarna,
Fig. 121. Pelare, fast inspänd i nedre änden
(Fall I), åverkad av vertikal och horisontal
last vid övre änden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
