Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
HUSBYGGNAD.
där trycket ligger centriskt. Pelare, som icke behöva upptaga horisontalkraft (fig. 112),
kunna (såsom framgår av bilden) icke få större excentrisk förskjutning å kraften än
högst lika med pelarens egen utböjning (Fall II) intill hälften därav (Fall IV). Som
pelarens sidoutböjning är mycket obetydlig, knappast märkbar, kommer trycket i dessa
fall att städse hålla sig inom kärnan. Pelarna kunna således muras allt igenom. Baser
och kapitäler kunna härvid nyttjas till att förkorta pelarens slanka del och därmed
möjliggöra att minska denna dels tvärmått. Vill man oaktat detta i viss utsträckning
använda monoliter, är det skäl att förlägga fogarna, där trycket alltid ligger centriskt,
Fig. 151. Korintisk kolonn, Lysikrates’ monument,
Aten.
Fig. 152. Egyptisk
kolonnanordning.
d. v. s. i mittlinjens vändpunkter. Vid Fall II böra således fogar finnas endast vid övre
och nedre änden, tätt över eventuell bas och under ev. kapitäl. I Fall III (fig. 115) kan
fog ligga under basen, på tredjedelen av höjden samt under kapitälet. I Fall IV (fig.
120) lägges fog under basen, över kapitälet samt på fjärdedelen av höjden uppifrån och
nedifrån räknat, och detta vare sig pelaren göres jämtjock eller, enligt fig. 120, med
breddvariationer.
Vid utbildning av bas och kapitäl kan man ordna dessa så, att en linje i 45° lutning
från ytterkanten och inåt faller inom konstruktionen. Plattare form är konstruktivt
olämplig, helst bör lutningen vara större (figg. 143—144).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
