Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Stenbalkar och murskivor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. STENBALKAR OCH MURSKIVOR.
79
Fig. 162. Haremsrum i palatset i Delhi (1600-talet). Skivkapitäl, imiterande träkonstruktioner.
Fig. 163. Stenbalkar, sammansatta av korta,
konsol-artade balkar över pelarna samt mellan dessa konsolers
ändar gående balkar.
De spännvidder, som kunna åstadkommas med hjälp av stenbjälkar, äro
förhållandevis små. Om en rektangulär stenbalk av 4 m spann och 1 m tjocklek kan bära sin
egen vikt med högsta tillåtna spänningar pr ytenhet av tvärsnittet, så måste tjockleken
ökas till 4 m om spännet ökas till
8 m (jfr sid. 24), d. v. s.
svårigheter och kostnader bliva
oöverkomliga.
För att kunna öka
pelarav-ståndet utan att öka balkarnas
spann användes enligt fig. 163 en
balk som påbyggnad å kapitälet.
Längden å denna balk göres bäst
så stor, att högsta spänningen pr
ytenhet i dess farligaste snitt blir
lika med samma värde för
meilan-balken. Pelaravståndet blir då c:a
40 % större än mellanbalkens spann.
I stället för att ordna
bal-karna över varandra som å fig.
163, kan man hugga in
mellanbalkens upplag enligt fig. 164.
Pelaravståndet blir härvid — om endast
egna vikten skall bäras — c:a 45 %
större än mellanbalkens spann, utom
Fig. 164. Balkanordning som å fig. 163 men med
konsoländar och mellanliggande balkars ändar inhuggna i
varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
