Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Kupoler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
HUSBYGGNAD.
Fig. 331. Det inre av Hagia Sophia i Konstantinopel. (Omkring 560 e. Kr.)
Fig. 332. Plan av Hagia Sophia.
Fig. 333. Sektion av Hagia Sophia.
Båda dessa konstruktioner tarva för sin
beräkning mycket komplicerade kalkyler med
trycklinjer, som äro krökta i både plan och
profil. Har man tillgång till armerad betong,
erbjuder konstruktionens dimensionering inga
särskilt stora svårigheter. Att i murverk
prestera en byggnad som Sofiakyrkan i
Kon-stantinopel är däremot en ingenjörsprestation
utan motstycke.
Som det visats i det föregående (jfr fig.
312 och 316), kan en massiv kupol utföras
som *en serie radiellt ställda valv (Panteon?), vilka bära vart och ett sig själv utan
direkt inbördes påverkan annat än i hjässan, där de hava gemensam slutsten eller
slut-ring. Denna kupolform är mera
primitiv och snarast en
valvkonstruktion. Den utnyttjar
icke kupolens speciella
egenskap, ringspänningarna. I en
dylik primitiv kupol kommer
valvens horisontalkrafter att
fortsätta med oförändrad
storlek ned i de murar som bära
kupolen. Fig. 337 visar, hur
man’ i dylikt fall genom att
anhopa murmassor vid
kupo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
