Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Ramar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
HUSBYGGNAD.
Fig. 386. Schema över krafter,
som angripa korsningspunkten
mellan balk och pelare i stommen
fig. 385.
Fig. 387. Momentdiagram för
balkar och pelare i stommen fig. 385.
krafter. Balkarna böjas efter S-kurvor med kurvans vändpunkt nära balkens mitt.
Pelarna böjas på liknande sätt. 1 dessa kurvors vändpunkt, där böjning varken sker
åt ena eller andra hållet, är momentet noll. I vändpunkterna kan man därför inlägga en
led, utan att konstruktionens verkningssätt rubbas. Fig. 385 åskådliggör hur
stom-konstruktionen ter sig, om dessa ledpunkter markeras, då horisontalkrafter verka.
Den Överensstämmer nära med fig. 372, som visar
rambalkens verkningssätt. Husstommen är på ända
ställda rambalkar, som fogats vid varandra.
Stommens beräkning är i så måtto komplicerad,
att horisontalkraftens fördelning på de i rad bakom
varandra stående pelarna är svår att bestämma. Man
brukar antaga att vid lika grova pelare kraften pr pelare är
densamma. Som pelarna ofta äro lika utom ytterpelarna,
som hava mindre vertikal last, kan man som ett
överslag antaga, att de inre pelarna taga upp lika mycket var
av horisontalkraften och de yttre hälften mot dem.
Å fig. 385 och 386 är visat, hur sålunda de yttre
angripande krafterna H1? H2 och H3, som hava resul-
tanten H! + Ho + H3 = Hj_3, då pelarantalet är 4, giva horisontalkrafter i de
H H
inre pelarna, som äro , och i de yttre . I nästa, under föregående belägna
3 ‘ 6
H
pelarrad, blir resultanten Hj_4 och kraften pr innerpelare —4 och pr ytterpelare
I j
Härav kan man ur de vanliga jämviktsekvationerna beräkna både
vertikal-och horisontalkraft i samtliga leder. Man får härav ett
momentdiagram för balkar och pelare i stommen enligt
fig. 387. Å diagrammet är momentets storlek avsatt
på den sida av balk eller pelare, där momentet vållar
töj ning.
Stomkonstruktionens mekanism vid upptagande av
dels direkt å pelaren verkande vertikala laster, dels
horisontala krafter framgår av fig. 383—387. De
vertikala lasterna å pelarna äro ofta så betydande, att
pelar-dimensionerna helt bestämmas av dem. De moment, som
vindkrafterna vålla, kunna upptagas av pelarna med så
ringa förhöjning av påkänningarna i pelarna, att man
icke bryr sig om att öka pelardimensionen mot övre
och nedre änden i var våning, där dessa moment äro
störst. Den utbildning av pelarändarna, som en dylik
ökning skulle medföra, är överensstämmande med vad
rådande knäckfall II a (fig. 383) skulle fordra vid
konstruktivt riktig formgivning. Å fig. 388 hava balkarna i
stommen fått en harmonisk utformning, medan pelarna
bibehållit sin bredd alltigenom. Det har varit
ekonomiskt fördelaktigare att till hela deras längd giva
pelarna tillräcklig bredd för att icke behöva öka den vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
