Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
HUSBYGGNAD.
cennier sedan varit helt negligerad. Några stora byggnadsras befunnos vållade av detta
försummande. Den nya erfarenheten har emellertid ännu icke trängt in i medvetandet,
utan våra förordningar angiva alldeles för höga tillåtna påkänningar vid tryck vinkelrätt
mot fibrerna. I tabellen nedan hava rimliga värden använts.
1 Tillåtna påkänningar i kg/cm2
Dragning fibrerna Tryck ^fibrerna Böjning Skärning // fibrerna i Tryck J_ fibrerna Elasticitetsmodul t/cm2
total belastning partiell belastning // fibrerna ± fibrerna
[-lufttorr-]
{+luft- torr+} i
vatten lufttorr i
vatten lufttorr i
vatten lufttorr i
vat-vat luft- torr i
vatten lufttorr i
vatten lufttorr i
vatten lufttorr i
vatten
Furu o. gran ( 80 60 60 30 80 40 8 5 12 4 20 6 100 100 2.5 0.50
(120 90 90 45 120 60 12 7 18 6 30 9 150 150 5.0 0.75
Lärkträ . . 1 80 60 60 30 80 40 8 5 12 4 20 6 120 120 — —
(120 90 90 45 120 60 12 7 18 6 30 9 — — — —
Ek . : . . (100 £ 80 — 100 — 15 — 30 — — — 100 — — —
1120 1 100 — 120 — 20 — 40 — — — 100 — — —
Brandsäkerhet. Träet kolas vid brandåverkan på ytan till c:a o cm:s djup.
Därunder förblir virket bärkraftigt. Träkonstruktioner av friliggande bräder brinna därför
helt upp. Grova bjälkar eller stockar förbli bärkraftiga, om än försvagade. Golv av
tätt lagda plankor liksom täta plankväggar äro en god brandisolering. Genom träets
strykning med vissa eldfärger, t. ex. aluminiumsulfat, kan man taga bort flambarheten,
ingen låga uppstår. Genom rörning och putsning av ytan kan ett ganska gott
brandskydd åstadkommas, likaså genom beklädnad med plattor av asbestcement.
I handeln förekommande dimensioner å pålar (furu, gran och lärkträ) äro normalt
upp till 20 m längd vid 15 cm topp. Intill 26 m längd vid 12.5 cm topp kan i vissa trakter
åtkommas. Sågade bjälkar upp till 20 X 30 cm kunna erhållas, plank i normala längder
å 4.5 m upp till 10 m erhållas intill 10 x 25 cm, vanligen upp till 8 X 23 cm till
10 X 23 cm.
Konservering. (Se: Lagerberg och Schlyter, »Hussvampen och konservering
av trä mot röta».) Naturlig konservering uppstår genom kärnbildningen. Detta är
orsaken till att furu och i än högre grad lärkträ består väl, där gran, som saknar
kärn-bildning, är lättförstört. Under vatten bibehålla sig samtliga dessa träslag mycket väl i
praktiskt taget obegränsad tid. Furu och lärkträ bibehålla sig även mycket väl å
delar, som sticka upp ovan lågvattenytan ända till vegetationsperiodens
medelvattenyta och däröver.
Virket i en husbyggnad bör i första hand vara väl uttorkat vid inläggningen och
sedan om möjligt hållas torrt. Utvändiga delar behandlas med konserveringsmedel
innehållande tjäroljor och kreosot, men intet beck, som bildar hård yta, hindrande
efter-bestrykning. Hit höra kreosotolja, karbolineum, trätjärolja, impregnol, solignum m. fl.
Den vanliga rödfärgen är underlägsen dessa; den skyddar något men icke effektivt mot
rötsvampar i allmänhet och ännu mindre mot hussvamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
