Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
HUSBYGGNAD.
Fig. 444. Trätak, täckt av träspån.
Fig. 445. Fönster med karmar och bågar av
trä samt Fixesfragnolett.
delas krympsprickorna över kela
ytan, så att de icke vålla
olägenhet. Limmet i dessa
konstruktioner är äggvitehaltigt och
stelnar under tryck.
Till spikning begagnas
trådspik och furuspik (pressad eller
klippt) upp till 7" långa samt den
grövre ekspiken intill 8" lång eller
längre. Spikning är ett bekvämt
fogningssätt, där påfrestningen
icke är särdeles stor. Där detta
åter är fallet måste man ordna
skarven så, att träets hoptorkning kan motverkas. Detta är ofta svårt vid
spikning.
Tryckta stänger, stolpar o. dyl. skarvas helst genom stum stöt (fig. 447). Vid
änd-träs anliggning mot ändträ skära årsringarna lätt snett över varandra och sargas. Till
skydd lägges en järnplåt mellan stötytorna. Den hamras kilformig, om dikt anliggning
kräver detta. Den stumma stöten stagas genom fastspikade eller fastbultade plankor.
Då en horisontal balk, ett hammarband, fig. 448, vilar på en stolpe och själv bär en
stolpe, uppträder i hammarbandet tryck
vinkelrätt mot fibrerna, som har lågt tillåtet värde
vid furu och gran. Man lägger då emellan en
ekplanka eller ett profiljärn.
Skarvning av dragna trästänger vållar
åtskilliga svårigheter. Fig. 449 visar dels en
rak och en sned balkskarv av vanlig typ och
ringa effektivitet, dels en hakskarv med
skarvstycken av väsentligt högre effekt. Samtliga
dessa kräva yrkesskicklighet och innebära vissa
risker, att de hårt beskurna trädelarna torka
sönder, så att hakarna göra föga nytta. Skarv
med trädymlingar, fig. 450, har delvis samma
olägenhet, vartill kommer, att trädymlingarna
vid torkning lossna ur sitt läge även om
bul-tarna hållas åtdragna. Genom att enligt fig.
451 göra dymlingarna av järnrör, som slås eller
pressas in i något för trångt borrade hål,
vinnes en mera pålitlig dymlad konstruktion,
som även kan begagnas att dymla bjälkar på
varandra till bildande av en grov bjälke.
Som dymlingar kunna även med fördel
användas korrugerade plåtbrickor, Bufo (fig.
452), lagda i fogarna och kring bultarna. Vid
bultens åtdragning pressas dessa brickor in i
träet och verka såsom dymlingar. Även vid
stångsystem av plank (fig. 453, 454 och 455)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
