Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
HUSBYGGNAD.
7
Fig. 490.
Fig. 491. Samband mellan sjunkning och last vid platta å lera.
dm:s sida och last om 0.4 kg/cm2 (40 kg) ger 2 mm:s sjunkning, ger alltså en platta med
1 m:s sida och 0.4 kg/cm2 (4 000 kg) sjunkning om 20 mm och en byggnad om 20 m:s
sida och 0.4 kg/cm2 å en platta under hela byggnaden en sjunkning av 400 mm, allt
under förutsättning att lerans djup är stort i förhållande till
bredden av den belastade ytan. Den vanligen använda regeln, att
sjunkningen skulle vara enbart beroende av belastningens storlek
pr ytenhet är sålunda felaktig. Approximativt kan man för
till-låtna belastningen sätta: sjunkningen = belastade arean • o • as,
däri as är sjunkningskoefficienten, som för viss lera har ett konstant
värde, g är belastningen pr ytenhet. Vid mycket lös lera är as
1 cm2
från — • ,— och därunder. Detta förklarar de stora sättningar, som
30 kg
inträffa vid stora byggnader, grundlagda på lera.
Kring den belastade plattan inträder en sjunkningstratt enligt
fig. 492. Denna tratts kurva är approx. en hyperbd med ena asymptoten vertikal
genom plattans mittpunkt, den andra asymptoten faller efter markytans ursprungliga
läge. Denna sjunkningstratt brukar vara ganska markerad å gatan framför en
byggnad, grundlagd på lera.
Om en platta schaktas ned på visst djup i leran (fig. 493), ändras icke bärkraften
nämnvärt, om leran har samma konsistens. Den blir således ungefär densamma, som
om plattan låge på lerans yta.
Genom att utföra pelaren som
ett tråg eller en båt, flytande
i leran (fig. 494), kan man få
bärkraften lika med summan
av basytans bärkraft och
vikten av den bortschaktade
ler-massan.
Vid grundläggning å
pinnmo äro förhållandena i
princip enahanda med dem
vid lera. Hållfasthetssiffrorna
äro emellertid mycket högre
och sjunkningstrattarna
väsentligt mindre. Vid
provbelastning å pinnmo måste
man efteråt gräva upp
marken under provytan och se
till, att icke någon större sten
tjänstgjort som extra
tryck-fördelande platta. Om
hållfastheten hos pinnmo kan
man få en föreställning därav,
att en hopblandad massa av lera, sand och sten, stampad ungefär som betong, gav
hållfasthet av 50 kg/cm2, då den belastades lokalt på sin överyta.
Sedan en lera brustit på grund av att dess hållfasthet överskridits, komma
brottytorna att vara liksom smorda av utrörd lera. Efter brottet sker därför ofta ett snabbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
