Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Uppvärmning och ventilation samt rörinredning, av Johan Lidén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. UPPVÄRMNING OCH VENTILATION SAMT RÖRINREDNING. 289
behövligt, kan kakelugnen giva mycket god verkningsgrad, som kan uppgå ända till
85 å 90 %. Sedan brasan brunnit ut skjutes spjället. Den i murverket magasinerade
värmemängden avgives därefter till rummet, som på så sätt får en ganska jämn
temperatur. Eldas däremot med öppna luckor, men i övrigt omsorgsfullt, kan i regel icke
högre verkningsgrad än 60 å 70 % ernås, och om dessutom vid eldningen även spjället
hålles fullt öppet hela tiden, nedgår verkningsgraden till 50 % och därunder. Med
felaktiga kanaler inom kakelugnen kan utbytet av eldningen bliva i hög grad minskat.
Sådana felaktigheter — vanligen beroende av att kanalernas skiljetungor blivit defekta,
så att gaserna med bibehållen hög temperatur gå genvägar till skorstenen — bruka ge
sig tillkänna genom mycket ojämn uppvärmning av kakelugnens yta.
Kakelugnarna äro ursprungligen avsedda att periodiskt eldas med ved, och spjället
stänges, sedan brasan brunnit ut.
Är kakelugnen däremot försedd med insats, sker eldningen vanligtvis med
kolbränsle och kontinuerligt. Spjället hålles då alltid något öppet. Dessa insatser
förekomma i en massa olika utföringsformer. Enklast är en vanlig rost med helt
fram-stycke, som tätar mot de stängda kakelugnsluckorna. Flertalet typer har rost samt
luckram med väl tätande lucka, som ersätter de vanliga kakelugnsluckorna. Principen
för alla dessa kakelugnsinsatser är, att eldningen skall ske med stängda luckor och
strypta dragventiler, så att förbränningsluften införes under rosten och endast i sådan
mängd, att luftöverskottet icke blir onödigt stort. Spjället hålles ej mer öppet än
nödvändigt. Med hänsyn till utbytet av eldningen kunna samtliga kakelugnsinsatser anses
ungefär likvärdiga. Och vid väl skött eldning är verkningsgraden ungefär lika i
kakelugnar med och utan insats. Genom den kontinuerliga eldningen kan dock med insats
en större värmemängd tillföras rummet. Dessutom bör beaktas, att kolbränsle på ett
flertal platser ställer sig billigare än ved, när hänsyn tages till värmevärdet.
Vid eldning i kakelugnar — med eller utan insats — kan även torv användas, ehuru
utbytet blir ej obetydligt lägre än vid eldning med ved och kolbränslen. Spjället kan
eller får icke skjutas, förr än med säkerhet alla torvpartiklar blivit fullständigt
förbrända, ty annars riskeras, att kakelugnen blir inpyrd av dessa ofullständigt förbrända
torvprodukter, som vålla en vidrig lukt i rummet, om spjället är helt skjutet. En på så
sätt inpyrd kakelugn vållar därefter liknande olägenheter även vid eldning med andra
bränslen. Det är därför skäl att undvika torveldning i kakelugnar, åtminstone om de
skola eldas periodiskt och deras spjäll skjutas.
Kakelugnar hava mycket stor användning för bostäder och liknande lägenheter,
där någotsånär jämn uppvärmning önskas. De giva i regel en behaglig uppvärmning.
Kaminer. Av kaminer förekommer numera ett mycket stort antal typer och
storlekar. I allmänhet äro de anordnade för kontinuerlig eldning med kolbränsle och
kunna då giva en ganska jämn uppvärmning. Vid periodisk eldning kan hastig
uppvärmning ernås, men när fyren brunnit ut, blir kaminen åter snart kall, emedan de
värmemagasinerande massorna i regel äro obetydliga.
Relativt god uppvärmning kan erhållas med kaminer, där de värmeavgivande
ytorna äro skyddade mot överhettning, t. ex. genom lämplig eldfast tegelbeklädnad i
eldstaden och det i omedelbar fortsättning därav befintliga bränslerummet, som i
verkligheten utgör en del av eldstaden. Hava de någotsånär stora värmeavgivande ytor
i förhållande till värmebehovet, kan utbytet av eldningen bliva rätt tillfredställande
med en verkningsgrad av 70 å 80 %. Svedning av rumsluften behöver icke förekomma
men strålningen kan vara något besvärande. Likaså’ temperaturskillnaden hos luften
19—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
