Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Bostadshuset i stadsplanen, av Åke Tengelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTADSHUSET. BOSTADSHUSET I STADSPLANEN.
319
kvarteret blir gårdsrummet någonting som skall tillförsäkra husets baksida tillräckligt
med ljus och luft samt lämna plats för kläd- och mattpiskning, torkning av tvättkläder
etc. Givetvis kvarstår ännu såsom ett önskemål att gårdarna skola kunna bliva lämpliga
och hälsosamma lekplatser för kvarterets yngsta invånare.
Inom mellanrayonerna bliva gärna gatorna så smala lagen tillåter, hushöjden
begränsas om möjligt till 3 å 4 våningar. I husen komma mestadels att inläggas
smålägenheter, vilka vanligen torde bliva nära nog överbefolkade. Behovet av luft
tillgodoses vanligen genom att gårdsrummen göras stora, då detta för samhället ställer sig
ekonomiskt mera gynnsamt än att göra breda och dyrbara gator. Hur stor del av varje
tomt som skall reserveras till gård och hur stor del som får bebyggas fastslås i
stadsplanen. Härvid händer ofta att tomtstorleken ej står i direkt proportion till
åbyggnadernas storlek. Detta förhållande har föranlett en ny mätare för tomtvärdet; en tomt
värdesättes numera ej efter sin areal, utan efter de möjligheter som förefinnas att
exploatera den, d. v. s. efter det antal rum samt kök (»eldstäder») av normal storlek,
som åbyggnaden kan inrymma.
Kvartersformen bör, så snart slutet byggnadssätt skall tillämpas, vara regelbunden,
med hörn så nära rätvinkliga som möjligt; spetsvinkliga tomter bliva alltid svåra att
rationellt utnyttja.
Byggnadernas läge och planform äro givna; den senare fixeras ej blott genom
bygg-nadslinjen mot gatan utan även gpnom en inre byggnadslinje, vilken begränsar det
område i kvarterets inre, å vilket ingen som helst byggnad får uppföras.
Denna inre byggnadslinje avser att framskapa en sammanhängande, redigt formad
figur av kvarterets särskilda gårdar, ett gårdsrum som säkerställer tillgången på sol,
Ij us, luft och ett visst mått av trevnad. Ett önskemål är att erhålla planterade gårdar,
men sådana kunna ej framtvingas genom lag eller förordning mot fastighetsägarens
vilja. Planterade gårdar bliva visserligen allt vanligare, men en stor svårighet att
utvinna full trevnad ur gårdsrummet Uppträder genom nödvändigheten att anordna
Uppställningsplats för soptunnor.
Kvarterens måttförhållanden bliva, så snart hyreshusbyggande Uppträder, fixerade
i så måtto, att man ej kan göra kvarteret mer än två tomter djupt; systemet med
gårds-hus är numera definitivt utdömt och torde ej kunna försvaras ur någon synpunkt.
Kvartersdjupet bestämmer sig alltså själv till att bliva två gånger ett normalt husdjup, c:a
16 m, jämte gårdsdjup, minst 12 m, alltså c:a 56 m. Kvarterets längd är från ren
hus-byggnadssynpünkt skäligen obunden, den är en ren stadsplanefråga. Självklart bör
eftersträvas att kvarterets längdriktning väljes så, att minsta möjliga antal rum få
rent norr läge.
I de kvarter, där full hyreshushöj d kommer till användning, men läget och
tomtvärdet ej framkalla gårdsöverbyggnader, gäller i stort sett samma som i föregående
fall, endast att skäl kunna anföras för att något mindre sammanhängande
gårdsutrymmen göras. Gårdens betydelse som lekplats har blivit väsentligt reducerad, dess
roll som piskningsutrymme har ökats proportionellt med våningsantalet; ligga allt för
många piskbalkonger kring samma gård, blir det lätt ett olidligt oväsen. Även
prydligheten kommer nog i många fall att bliva lidande; piskbalkongerna bliva, alla förbud
till trots, alltför ofta rena städskrubbar och skräpkammare. Skäl tala alltså för att i
sådana bostadsområden gårdsytan i mycket stora kvarter genom anbringande av
tvärbyggnader uppdelas i två eller flera gårdsrum.
Betydelsen, ej minst rent privatekonomiskt för hyresvärdarna, av prydliga gårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
