Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Hyreshuset i Stockholm, av A. Stark och H. Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTADSHUSET. HYRESHUSET I STOCKHOLM.
339
trängning inom ett begränsat område framtvingade ett byggande på höjden, som till
sin karaktär är fullt utbildat redan så tidigt som på 1200-talet (ex. »Apoteket» i Visby).
I bottenvåningen hade verkstäder och butiker sin plats, vanligen också kök. Nästa
våning innehöll sällskapsrum o. dyl. och däröver voro sovrummen belägna. På vindarna
magasinerades varor, och för deras uppforsling var på gaveln en öppning, ovan vilken
en stång med linor och block stack ut.
Detta byggnadssätt, som nära överensstämmer med typen i de anglosachsiska
länderna och särskilt utbildats i England, Holland samt sedermera Amerika, var det
förhärskande i städer som
hade förmånen av en
blomstrande handel. Men
jämsides härmed fortlevde ett
annat byggnadssätt, mera
överensstämmande med det
ovan beskrivna
byggnads-skicket på landsbygden,
nämligen låga, fritt
liggande hus, vanligen dock
med en fasad i gatulinjen
och plank eller murar kring
den därinnanför belägna
gården; typen återfinnes på
kontinenten och har
särskilt bibehållit sig i
Tyskland och Frankrike.
Härifrån har den för någon
generation sedan återförts
i degenererad form, den
s. k. »villan», vanligen
placerad fritt liggande ett
stycke in på tomten. I våra
äldre småstäder, i
synnerhet om de genom sitt läge
kommit på sidan om
samfärdselns och handelns stora
stråkvägar, kan man
emel
lertid ännu se det äldre byggnadsskicket orört bibehållet. En tydlig illustration till
den gamla satsen om fattigdomens konserverande betydelse!
Från att till en början så gott som uteslutande ha uppfört hus av trä och med
tak av torv eller tegel började man så småningom med hänsyn till de ofta förödande
eldsvådorna att övergå till stenhus och tak av plåt. Johan III har härvidlag inlagt en
obestridlig förtjänst — han utgav förordningar om ökning av tomternas storlek, ofta
till dubbelt mot det förutvarande, om användning av järnplåt till taken; byggandet
med sten i stället för trä medförde vanligen privilegier i en eller annan form. Om
bostadsplanens samtidiga förbättring genom införande av korridorsystem är redan i det
föregående talat.
De byggnader, där man emellertid tydligast spårar smakens och bekvämlighets-
Fig. 554. Plan ur Wijnblads »Fyrtio Wåningshus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
