Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Kök och ekonomidepartement, av Maja Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTADSHUSET. KÖK OCH EKONOMIDEPARTEMENT.
369
ningsmaskiner, handfat, golvavlopp etc. Tekniken gör på detta område ständiga
framsteg.
Från direkt uppvärmning över koklåga av det vatten, som behöves för kökets
skötsel, följer vid vattenledningsystemets införande vattnets förbindande med olika
värmekällor t. ex. genom inläggning av vattenrörslingor i vedspis eller genom att
vattnet föres till behållare, där det upphettas genom särskild eldhärd eller genom att fina
rör med vatten föras i apparater över gaslågor eller genom elektriska värmeanordningar.
I samband med värmeledningssystemets införande sker vattenuppvärmning ofta från
byggnadens värmeledningspanna.
De direkta apparaterna för uppvärmning med gas och elektricitet taga utrymme
i köket, men skänka ett oberoende, som ger möjlighet till likformig skötsel av köket
året om.
Genom elden och draget från dörren eller fönstret upp genom det öppna taket skedde
den första ventileringen av kokplatsområdet. Senare bli rökgången och skorstenen
utsugningsanordningen för förbrukad luft.
De otäta fönstren tilläto mängder av luft att passera, nya tiders fönster göras
tätt-slutande. Elden i vedspisen befordrade draget genom rökgången, fotogen och
gaslågorna förbruka syre, utan att tjäna ventilationen. Värmeelementet ger en torr med
fina dammpartiklar fylld luft och kan påverka luftcirkulationen i fel riktning.
Köks-arbetet i sig själv giver upphov till den största påverkan av luftens förskämning. Kökens
utvädring genom korsdrag från öppnat fönster till dörr, som leder till bostadsrum eller
trappuppgång, blir ett spridande av köksos inom bostadsområdet. Kravet på
hygieniska anordningar för köksarbetet och beaktandet av ovanstående förhållanden ha
lett till att artificiell ventilation ordnats med insläppande av frisk luft genom ventil
eller genom lufttrumma och med utsugning genom i väggen inlagda murade kanaler,
som försetts med huvar på taket. Dessa anordningar undergå städse förbättringar,
vilka söka att förhindra drag i köket och dock ge en kraftig omsättning av luft. För
att påverka luftomsättning användas även fläktar, som kunna igångsättas på olika
sätt, t. ex. med elektrisk kraft. För att ventilering skall nå slutna förvaringsrum för
fuktiga redskap, användas till dessa dörrar med urtag för luftväxling.
Särskild uppmärksamhet har under senare tider ägnats ventileringen av
matförvaringsområdena. Det finnes sådana, där luftintaget är behandlat genom putsning
och slipning, ventilgallret löstagbart och flugnätsram insatt. Ventiler eller fönster äro
placerade lätt åtkomliga. För att luft skall kunna passera gå t. ex. hyllorna ej ut till
kanten eller äro de fria vid ytterväggen.
De för köket betydelsefulla anordningarna med vattenledning, slaskavlopp och
värmeledning påverka själva kökets planläggning, inredning, arbete och hygien i
väsentlig grad. Lämplig plats för rör i väggen, skåpen eller utanpå väggen måste finnas.
Placeras rören synliga, ökas smutssamlingsplatser. I skafferi får ej varmvatten eller
värmeledningsrör inläggas. När rören framdragas i bänkskåpen, borttages ett avsevärt
utrymme. Slaskavlopp kräver bänkyta och påverkar skåputrymmet samt ger upphov till
förskämd luft, då själva tratten ofta tjänar som uppsamlingsplats för avskräde,
varifrån vattenlåsets vatten förskämmes; det kräver minst 1 minut med skarpt rinnande
vatten innan detta är omsatt.
Underskåpet för slasktratt blir ofta trångt och smutssamlande och svårt att hålla
rent, förlagt inklämt i hörn, oåtkomligt. Diskhoar taga en stor del av
bänkarbetsplatsen och påverka skåputrymme; deras bräddavlopp äro ohygieniska, liksom alla lik-
24—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
