Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Landsvägsfordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSVÄGSFORDON.
387
tidigast antingen varit fäst i eller rörligt förenad med hjulet genom ett hål i detta.
Hjullager finnas av ett mycket stort antal konstruktioner, av vilka följande må
omnämnas. I gamla tider voro alla lager av enklaste konstruktion, d. v. s. glidlager, att
börja med cylindriska och sedermera svagt koniska. Senare konstruerades rullager och
från och med början av 1900-talet kullager. De sistnämnda hava särskilt i Sverige
nått en hög utveckling.
Fig. 603. Kärra på skivhjul från Dalarna. Ur Nordiska Museets arkiv.
Fig. 604. Stålhjul.
Väl smorda glidlager giva visserligen ett friktionsmotstånd, som endast är en
bråkdel av vagnens hela rullningsmotstånd, vilket huvudsakligen är beroende av vägytans
beskaffenhet. Ju bättre denna vägyta emellertid är, desto mera lönande är det att
minska tappfriktionen genom bättre lager. Med
vägväsen-dets nuvarande snabba utveckling mot högre standard
måste därför de högklassiga kullagren få en allt större
användning.
Som ett intressant bevis på huru utvecklingen ofta rör
sig i cirklar och i en förbättrad form återupptager gamla
primitiva konstruktioner, må erinras om det moderna hela
diskhjulet, som ju är intet annat än den gamla trätrissan
översatt i en för stålet passande form.
Vi hava redan framhållit, huru hjulen gjordes större
och lättare, huru de förstärktes med metallbeslag och
gjordes lättgående medelst lager av ständigt förbättrat
utförande. Hjulens antal, som förmodligen — med hänsyn till
besväret vid deras tillverkning — först torde varit endast
två, ökades till fyra, och den tvåhjuliga kärran förvandlades till den fyrhjuliga vagnen.
Denna senare gjordes styrbar genom anordnandet av en ledande förbindelse mellan
framhjulen och bakhjulen. Så småningom gjordes framhjulen mindre och belastades
mindre än bakhjulen för att underlätta styrningen. Även i detta fall har dock
utvecklingen nu åter nått till utgångspunkten; den moderna automobilens hjul äro alla lika
stora.
Av moderna vagnshjul må nämnas följande typer: artillerihjul med nav, ekrar och
löt av trä, sammanfogade med rikliga järn- och stålbeslag; stålhjul, helt av stål, samt
stålekerhjul av samma huvudtyp men avsedda för automobiler och alltså försedda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
