Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägarnas avpassande efter trafiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
LANDSVÄGAR OCH LANDSVÄGSFORDON.
Den konstanta tryckpåkänningen orsakas uteslutande av fordonets tyngd och är
därför lätt att exakt bestämma. Man måste emellertid därjämte räkna med den
på-känning, som uppstår av ett fordons stötar. Denna stötverkan, som ofta kan öka
hjultrycket till det mångdubbla, är beroende av såväl fordonets hastighet och konstruktion
som vägbanans större eller mindre grad av jämnhet.
Trafikens avnötande inverkan motverkas av vägens nötning shållfasthet, d. v. s.
förmågan av sammanhållning mellan slitlagrets partiklar. De lättare trafikslagen som
fotgängare, cyklar och åkvagnar hava icke någon större nötningsverkan på
slitlagret. Hästlastvagnar, som äro tungt lastade, åstadkomma däremot stundom ganska
betydlig skada, såväl genom hästskornas broddar som genom smala järnringar.
Numera gälla i allmänhet bestämmelser om minimihjulringsbredd för alla slags
hjulringar.
Biltrafiken åverkar även slitlagret på grund av sin hastighet och gummiringarnas
sugning. Friktionen mellan hjulen och vägen orsakar spårbildning; samtidigt som
hjulen kasta löst grus ut mot vägens kanter, kommer det starka luftdraget efter ett
hastigt gående fordon att avlägsna en del bindemedel från ytlagret i form av damm.
Särskilt i kurvor blir friktionen stor på grund av centrifugalkraften och de av varandra
oberoende, drivande bakhjulen. Innerhjulen få i kurvan mindre belastning, varvid de
inre bakhjulen slira, så att spår urslipas i vägen. Samtidigt packas en vall av löst
material upp utanför ytterhjulen.
En karakteristisk skadegörelse på vägbanan, orsakad av bilarna, är den s. k.
kor-rugeringen, varmed menas en serie av vågbildningar, som sträcka sig tvärs över vägen.
Korrugeringens upphov kan vara en ojämnhet i vägytan, några stenar som lossnat,
en tillfällig lastförskjutning, eller vad som helst, som bringar vagnsfjädrarna att verka.
Fordonet råkar i en hoppande rörelse och det ojämna trycket på hjulen kommer att
öka eller minska friktionen mot vägens yta, som därför slites till vågbildning.
Ett annat vanligt fenomen närmast jämförligt med utmattning sienomenen i
håll-fasthetstekniken inträffar ofta vid grus- och makadamvägar och innebär, att vägen
efter tillräckligt långvarig trafik i viss mån förlorar sin inre sammanhållning. Trafikens
verkan sträcker sig nämligen ända till 15—20 cm djupt, så att gruskornen och
makadamstenarna gnidas mot varandra; vid ogynnsamma förhållanden, såsom stark torka
eller stor fuktighet, bliva stenarna så småningom fullkomligt rundslitna och det inre
»förbandet» är då till största delen förstört.
Trafikens bestämmande faktorer. Ovan har framhållits, att trafikens inverkan på
en väg beror på ett flertal olika omständigheter. Viktigast bland dessa faktorer äro
trafikens mängd — absoluta antalet trafikanter eller fordon, tyngd — bruttovikt,
täthet — antal fordon per tidsenhet och periodicitet, d. v. s. variation beroende på årstid,
helgdagar eller andra orsaker.
Genom att observera och registrera nämnda fakta skapar man en god basis för
bedömande av vilken konstruktion och beläggning, som är den lämpligaste för en viss
väg. I Sverige hava sedan flera år dylika trafikräkningar ägt rum; i utlandet, särskilt
Amerika, finnas ganska fulländade apparater, vilka automatiskt registrera såväl
fordonens antal som deras vikt. Dessa resultat kompletteras sedan med personliga
iakttagelser beträffande ringbredd o. d.
Man kan emellertid komma till goda resultat även med de mera approximativa
metoder, som tillämpas i vårt land. Dessa räkningar böra förläggas till olika tidpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
