Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägarnas avpassande efter trafiken - Vägars byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGARS BYGGNAD.
401
I nedanstående tabell återfinnas bl. a. K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
normalbestämmelser av 19 juli 1927 för allmänna vägar, beträffande övergångsplan mellan
olika lutningar, och beträffande kurvradier.
[-Landsväg-]
{+Lands- väg+} Vanlig bygdeväg Enkel bygdeväg [-Ödebygds-väg-] {+Ödebygds- väg+}
Längd av övergångsplan vid större
lutnings-ändringar, minimum m. 15 10 10 10
Övergångsplan användas vid större
lutn.-skill-nad än °/oo 30 30 40 50
Önskvärt minimum för kurvradie m. 300 200 150 100
Minimum för kurvradie m. 100 60 40 30
Exceptionellt minimum för kurvradie .... m. 40 20 15 10
Mellan två kurvor åt motsatt håll anordnas en raklinje av minst m. 60 40 30 20
Vid’ anslutning till annan väg tages radien minst m. 15 10 10 10
Approxim. breddmått m. 6.0 4.5 2.5—3.5 2.5—3.0
Önskvärd brantaste lutn °/oo 50 50 70 100
Exceptionell d:o d=o °/oo 60 70 100 —
Fri höjd över vägbanan vid broar och andra fasta byggnadsverk bör vara minst......................3.6 m.
Fri höjd vid korsning med telegraf, telefon etc...................................................4.4 m.
Fri höjd vid korsning med elektrisk kraftledning bestämmes efter gällande författningar.
Önskvärd minsta lutning på en väg bör för vattnets avrinnande vara................................5 °/oo.
Vägars byggnad.
Förarbeten. Innan vägarbete påbörjas, utstakas våglinjen slutgiltigt och
arbets-ritningar upprättas. Därvid förbättras om möjligt utförandet gentemot det först
upprättade förslaget utan att kostnaderna dock få ökas. Vid denna noggranna s. k.
ren-stakning göras därför ofta jämkningar beträffande såväl vägens plan som profil. I
samband med utstakningen i terrängen upprättas en karta över vägområdet som grundval
för nödiga åtgärder för anskaffande av erforderlig mark för vägbyggnaden. Dessutom
undersökes markytans beskaffenhet, förekomsten av berg antecknas och likaså dålig
grund. Grundens bärighet undersökes genom jordborrning med eller utan provtagning
från de olika jordlagren samt genom provgropar. I tvistiga fall anordnas även
provbelastning av grunden.
Den uppstakade våglinjen längdmätes därefter och avväges. Sedan uppritas en
längdprofil över marklinjen, och vägens höj dläge bestämmes genom det s. k.
balansplanet. Vid dettas inläggande vägas de synpunkter mot varandra, som vi förut sökt
framhålla. Terrasseringsarbetena göras därvid så små som möjligt, samtidigt som
lutningarna skola motsvara de i föregående kapitel omnämnda fordringarna. Därvid
erhålles i allmänhet den minsta kostnaden, om de uttagna skärningsmassorna i jord
och berg motsvara behovet för fyllningen i bankar och stenåtgången för körbanan.
Dessa massor skola »balansera» varandra — därav namnet.
Sedan balanslinjen fastställts, verkställes massberäkning av de arbeten, som
ifråga-komma, och ett kostnadsförslag upprättas, omfattande samtliga erforderliga arbeten,
26—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
