Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - 1800-talets ångvagnar - Den första utvecklingen av den moderna automobilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
han 1889 företog en långfärd till Lyon. 1888 erhöll han polismyndigheternas tillåtelse
att trafikera Paris’ gator med sin vagn.
Serpollet byggde även större ångvagnar. Hans första vagn, byggd 1891, finnes
bevarad i Deutsches Museum. En fotografi av denna visar fig. 785. Serpollets
konstruktioner voro genialiska och hans förbättringar i hög grad genomgripande. Men striden
i utvecklingen kom nu ej längre att stå mellan ångvagnar av olika slag utan mellan
ångvagnar och förbränningsmotorvagnar och ur den striden gingo de senare som segrare.
Under innevarande århundrade har ångautomobilen flerfaldiga gånger åter sökt
vinna terräng. De framkomna konstruktionerna hava varit utomordentligt eleganta
och vissa fördelar i hög grad vägande. Men vissa svagheter hava även förefunnits, vilka
haft till följd, att dessa vagnar ej kunnat bestå i »kampen för tillvaron». Den moderna
automobilen har utvecklats på basen av förbränningsmotorn.
Den första utvecklingen av den moderna automobilen.
Fig. 786. Siegfried. Markus.
Långt före 1800-talets slut hade ivriga ansträngningar gjorts att framställa en
motor, vilken ej arbetade med ånga, utan vid vilken förbränningen skulle ske i själva
motorcylindern. En användbar sådan motor, numera kallad förbränningsmotor, för
drift med lysgas hade belgaren Etienne
Lenoir lyckats konstruera år 1860. En dylik
motor monterade han år 1863 i en vagn,
med vilken han skall hava företagit en färd
från Paris till Joinville le Pont, en sträcka
på 18 km. År 1865 skall han hava byggt
ytterligare en vagn och 1866 ännu en.
Vagnarna voro tunga och klumpiga samt
gingo mycket långsamt. Medan den första
vagnen haft en motor som utvecklade 1.5
hkr skall den senaste haft en på »hela 6 hkr».
Tydligt är väl att motorerna på dessa vagnar
ej drevos med lysgas utan med »gasolja» eller
något liknande lättflyktigt, flytande bränsle.
Hans uppslag i detta avseende beaktades
emellertid ej, ty ångvagnarna gingo ju vida
bättre, varför han med sin lilla
kapitaltillgång huvudsakligen höll sig till
framställningen av stationära maskiner, vartill dessa
tunga, långsamtgående maskiner väl även
bäst passade.
En fransk ingenjör Pierre Ravel kom
emellertid även på idén att bygga vagnar
framdrivna med förbränningsmotorer. Han erhöll 1868 patent på en vagn, vilken
fram-drevs med en motor så konstruerad, att en blandning av luft och petroleumånga bragtes
till förbränning i en cylinder, d. v. s. en förbränningsmotor. Just som han fått sin vagn
färdigbyggd i ett skjul i Saint-Quen utanför Paris och skulle börja sina provfärder utbröt
emellertid det fransk-tyska kriget. Då nu Saint-Quen låg i Paris’ försvarslinje inträffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
