Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatornas underbyggnad - Gatubredd och tvärsektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATUBREDD OCH TVÄRSEKTION.
549
delaktigare att i stället för packstensbädd med varaktig beläggning ovanpå från början
gå in för en betongbeläggning, vilken sedermera, om så skulle anses önskvärt, kan förses
med ett slitlager av asfalt.
GaTUBREDD OCH TVÄRSEKTION.
Fig. 911. Typisk gata i staden mellan broarna i Stockholm.
I äldre tider, då som tidigare berörts stadsbefolkningen av olika skäl sökte tränga
ihop sig så mycket som möjligt, gjordes gatorna relativt smala, 3 a 8 meter, under det
husen byggdes höga, varpå staden
inom broarna i Stockholm är ett
typiskt exempel. En gata med 10 m
bredd, som exempelvis Stora
Nygatan, ansågs då som en bred
huvudgata.
Samma var ävenledes
förhållandet i utlandets städer, innan
fordringarna på luft, ljus och större hygien
framtvingade ändrade stadsplaner. Så
bestod exempelvis Paris före
seine-prefekten baron Haussmans
omdaning under Napoleon III på några
få undantag när av 4—5 meter
breda, trånga och ohygieniska gator utan
gångbanor och vanligen försedda med
rännsten i mitten.
För den tidens trafik, som
övervägande utgjordes av fotgängare, var
måhända gatuutrymmet ur
trafiksynpunkt tillräckligt. För vår tids
oerhört stegrade trafikintensitet
fordras för storstädernas huvudgator
bredder, som blott för ett halvsekel
sedan skulle ha ansetts utopiska.
I stadsplanerna före sekelskiftet ansågs
en bredd på 18 meter normgivande för de rena
bostadsgatorna, under det huvudgatorna
vanligen fastställdes till 24, 30, 42 och 48 meter,
vilket före automobilers, bussars och
spårvägars tillkomst måste anses ha varit ganska
storslaget. I dessa nyare stadsplaner inlades
ävenledes breda, planterade avenyer,
boulevarder och esplanader, de senare ursprungligen
icke så mycket för trafikbehovets skull som
för att bereda ljus och luft och mildra eldfaran
i städerna.
Att fastställa några allmängiltiga regler
för gatubredderna i våra dagars städer har
Fig. 912. G-ata i Leningrad. Tvärsektion
med rännsten i gatans mitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
