Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Försöksgator och provvägar - Torg och öppna platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
GATOR.
försöksgator, som utförts för att så nära som möjligt komma beläggningsproblemet in
på livet. Den på Roskildevägen vid Glostrup utanför Köpenhamn anlagda
försöks-gatan är säregen i sitt slag därigenom, att trafiken å densamma uppdelats i trenne
grupper, hästtrafik och motortrafik med resp, massiva ringar och luftringar, varigenom
möjlighet ernås att bedöma de olika beläggningarnas hållbarhet jämte underhållskostnaden
för de skilda trafikslagen. Provvägen, som i år (1928) legat under trafik c:a Vf2 år, synes
Fig. 930.
komma att ge mycket värdefulla utslag, men ännu finnes ingenting härom officiellt
publicerat.
Däremot ha resultat redan offentliggjorts från en i Tyskland vid Braunschweig
anlagd cirkulär provväg, avsedd att utröna olika slag av beläggningars
motståndsför-måga mot speciellt tung trafik. De officiella resultaten hava av Svenska Väginstitutet
bearbetats och sammanställts i en särskild broschyr. Ovanstående grafiska
sammanställning utvisar underhållskostnaden för de använda beläggningarna under något
mer än ett års trafik. Som synes ställer sig den vanliga makadambeläggningen
med eller utan ytbehandling synnerligen dyrbar i underhåll vid tung trafik. En mer
varaktig beläggning, såsom asfalt, betong och smågatsten, visar sig däremot i dylika
fall icke innebära en ökad utgift trots den högre anläggningskostnaden utan
medför tvärtom en besparing, vilken tillföres såväl väghållare som trafikanter.
Torg och öppna platser.
I varje stad, gammal eller ny, stor eller liten, finnes i regel ett torg, i Sverige
vanligen benämnt »Stortorget», där oftast några av stadens förnämsta byggnader, såsom
rådhus, stadshus och stadshotell, äro belägna. Som tidigare berörts utgör i regel detta
torg det centrum i staden, från vilket bebyggelsen så småningom spritt sig.
I mindre och medelstora städer användes torget — eller torgen —• alltjämt såsom
saluplats, åtminstone vissa dagar i veckan, s. k. torgdagar, under det i storstäderna detta
torgets ursprungliga ändamål oftast fått vika för trafikkraven, varigenom torgen mer
fått karaktären av s. k. trafikplatser. I denna sin nya egenskap ha de ofta visat sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
