Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatorna och framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATORNA OCH FRAMTIDEN.
577
gå i samma tempo som förut. Genom automobilen kunna ju vägförbindelserna utnyttjas
i helt annan utsträckning än förr, och det är att förmoda att de ökade
kommunikationsmöjligheterna komma att leda utvecklingen i den riktningen, att redan befintliga
större städer komma att utvecklas på bekostnad av mindre och nya städer och
samhällen.
Mèd hänsyn emellertid till att våra gamla städer och deras gator alltifrån
upprinnelsen och in i våra dagar byggts och planerats ur helt andra synpunkter och för helt
andra ändamål och behov och framför , allt andra trafikslag, än som karakterisera vår
tids moderna stadsliv, har, som i det föregående antytts, skapats ett komplex av nya
problem att lösa.
Att det därvid gäller att i första hand med utgångspunkt från bestående förhållanden
söka anpassa städerna efter de nya kraven är självklart, och utan tvivel kan man komma
ett gott stycke genom att så att säga lappa och skarva till. En förbättring här, en annan
där jämte en efter förhållandena så
lämpligt som möjligt anpassad
trafikreglering blir dock icke i längden
tillfyllest, utan mer radikala åtgärder
måste ovillkorligen tillgripas.
Anläggandet av helt nya trafikleder i äldre
stadsdelar har därför på många håll
blivit en nödvändighet för att reda
upp trafiken i otidsenliga,
hopgyttrade stadsdelar.
Ett belysande exempel härpå var
på An tid Paris, där man, som tidigare
vidrörts, genom anläggandet av ett
60-tal nya gator och avenyer i den
centrala staden — ex. Rue de la
Paix, Rue de Rivoli m. fl. — för en
kostnad av omkring 900 milj, kronor (10 gånger större än den beräknade) tillförsäkrade
den inre staden ljus, luft och utrymme.
Ett exempel härpå i våra dagar är staden Philadelphia, där nyligen en praktgata
från centrum och utåt genom tätt bebyggda stadsdelar genomförts. I New York och
Chicago ha likaledes, trots deras i jämförelse med europeiska städer relativt nya
stadsplaner, omfattande gaturegleringsarbeten måst vidtagas. I den senare staden har
endast en liten del av det angivna programmet tills dato hunnit genomföras och kostat
staden c:a 90 milj, dollars. Hela den beräknade kostnaden för planens fullföljande
uppgår till 365 milj, dollars.
Alldeles särskilt belysande är den generalplan, som uppgjorts för modernisering
av de inre, sammanträngda delarna av staden Dublin (se fig. 955), vilken, en gång
realiserad, säkerligen kommer att bliva av genomgripande betydelse för staden.
Ett nyligen framfört projekt till gatuutvidgning i Stockholm av mer ovanliga mått
kan i detta sammanhang ha sitt intresse. Förslaget går ut på att genom rivandet av
en del äldre hus mellan Nybroplan och Blasieholmen bereda plats för en högrest
byggnad, samtidigt som Nybroplan och gatunätet runt omkring väsentligt skulle vidgas
och sättas i anknytning till en tänkt bro över strömmen från Blasieholmshamnen till
Skeppsbron. Därest projektet estetiskt kan komma att i en eller annan form godtagas,
37—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
Fig. 954. Framdragning av en ny diagonal huvudgata
genom bebyggda kvarter i Philadelphia. (U. S. A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
