Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatorna och framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
GATOR.
sökt uppskatta. För New Yorks del har en officiell kommission beräknat detta till nära
200 milj, dollars pr år. Det är då ej att undra på att man anser sig ha råd att lägga ner
48 milj, dollars för åstadkommandet enbart av en gatutunnel (den ovannämnda
Holland-tunneln).
Att gatutrafikens tillgodoseende i en storstad drager ofantliga kostnader är
självfallet, men tack vare den rätt dryga beskattningen å motorfordonen finnas i allmänhet
medel till förfogande, vilka, rätt använda, bidraga till att bespara städerna andra vida
större utgifter i form av ökade trafikkostnader, förlorad tid och förlorade människoliv.
Ett rationellt ordnande av vägar och gator efter trafikens behov och med hänsyn
samtidigt tagen till nutidsmänniskans större pretentioner på skönhet och hygien är därför ett
krav, som icke längre går att skjuta åt sidan. Trafikproblemet har blivit akut, och det
hjälper föga att peka på en beräknad fortgående nativitetsminskning och dess
konsekvenser — folk vill röra på sig allt mer och mer, när lättvindiga och billiga möjligheter
härtill skapats — det ligger i tidsandan och kan ej göras något åt.
Och även om icke, mot förmodan, utvecklingen av städernas, speciellt storstädernas
gatutrafik skulle komma att gå i sådant tempo, som tecknen från U. S. A. ge vid handen
(antalet bilar pr inv. 10 ggr större än i Europa), så är det dock troligt, att vi i varje fall
stå inför en märklig omdaning av Europas städer och deras gatusystem. Ty trots att de
flesta av dessa städer ifråga om trafikintensitet icke kunna jämföras med de amerikanska
storstäderna med deras högt utvecklade automobilism (ex. i San Francisco 1 bil på var
3:e inv. mot en på var 33:e i Stockholm), så äro dock de betydligt äldre europeiska stä.derna
ifråga om sina gatuförhållanden mindre än Amerikas relativt nya städer kapabla att
upptaga en ökad trafik. De senast gångna 50 åren ha i fråga om samhällsbyggande
karakteriserats av städernas förseende med för nutidsmänniskan så oumbärliga förnödenheter som
vatten, gas och elektriskt ljus; det centrala i kommande års stadsbyggande måste utan
tvivel bli gatan och dess krav på utrymme, luft och ljus. Gatan är i vår tid, som en tysk
uttryckt det, »die erweiterte Wohnung», en utvidgning av bostaden, en plats, som så ingår
i vårt dagliga liv och gärning, att den lika väl som bostaden kan göra anspråk på våra
omsorger och vårt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
