Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
JÄRNVÄGAR.
Fig. 985. Tunnelkurvor å Albula-banan.
göra ett eklatant bevis för vilka svårigheter järn vägstekniken numera kan övervinna.
Linjen måste bl. a. avsevärt förlängas medelst tillbakagående tunnelkurvor, fig. 985.
Mellan Bergün och Albula-tunneln måste sålunda en konstlad förlängning av linjen
av icke mindre än 6 km tillgripas för att övervinna den stora höjdskillnaden fig. 986.
En annan omständighet, som här och för övrigt vid alla liknande alpbanor måste
tagas hänsyn till vid linjevalet, var att söka i största utsträckning lägga banan så, att
trafiken icke skulle komma att störas av lavin- eller stenras från alp väggarna.
Stakningen av den långa
Albula-tunneln utfördes först på
bergets utsida över alphöjden,
varefter man under
tunnelbyggandet utförde detalj mätningar
inuti tunneln.
Schaktningsarbe-tena började vid den blivande
tunnelns båda ändpunkter, och
när de båda tunneldelarna
möttes och förenades med varandra
inne i berget, visade det sig,
att avvikelsen i höjdled endast
var 4.8 cm och i sidoled endast
5 cm.
S:t Gotthard-banan i Schweiz
har sitt namn efter det stora
fjällmassivet, som genom denna
bana övervanns. Redan under
1830-talet hade undersökningar
påbörjats för åstadkommande
av en alpbana i dessa trakter,
men först år 1845 inlämnades
ansökan om koncession därå.
Undersöknings- och
stak-ningsarbetena för denna i den
mest svårframkomliga terräng
framförda järnväg erbjödo
Utomordentliga svårigheter, och en
färd utefter banan visar huru linjen genom att förläggas i serpentiner och slingor
samt fram- och tillbakagående sträckningar övervunnit höjdskillnaderna, fig. 987.
Banan är byggd med en högsta stigning av 27 °/oo UPP genom Reussdalen och söder
om den stora tunneln ned genom Ticinodalen. På den förstnämnda sträckan stiger
dalbotten med 30—40 %o ia ända till 68 °/oo> alltså betydligt starkare än banlinjen.
Till följd därav skär denna senare markytan flerstädes tätt över högvattenlinjen.
Ovanför stationen Gurtnellen ligger banan 10 meter över vattenytan vid det s. k.
Pfaffen-sprung, ett av dalens trängsta ställen. I betraktande av dalens branta stigning blev
här intet annat övrigt än att vid stakningen förlänga banlinjen. För detta ändamål
anlades Pfaffensprung-tunneln, fig. 988, i kurva med 380—500 meters diameter, dess
nedre mynning ligger på 774 meter, den övre på 809 meter över havet. Genom tunneln
vanns alltså 35 meter i höjd, vartill kommo ytterligare 16 meter genom den öppna sträc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
