Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Underbyggnaden - Spåröverbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSSPÅRETS UPPBYGGANDE. SPÅRÖVERBYGGNADEN. 637
5. Banken utfylles på det svaga markunderlaget och fyllningen får trycka ned
underlaget samt sjunka, tills den verkställda utfyllningen erhållit sådant omfång och
sådant läge i den svaga grunden, att permanent jämvikt vid rådande tågbelastning
inträder.
De för varje fall lämpliga åtgärderna böra föreslås av geoteknisk myndighet
antingen sådan är till finnandes inom järn vägsförvaltningen, såsom vid de svenska
stats-järnvägarna, eller är att söka utanför järnvägen.
På grund av att dessa här i korthet omnämnda företeelser kunna, då de inträffa
under järnvägstrafikens gång, hava ganska vittgående följder, ofta ödesdigra för tåg
och människor, ha de givit upphov till särskilda arbetsmetoder och åtgärder, som
icke återfinnas vid andra byggnadsföretag. Tillkomsten i Sverige av den förenämnda
geotekniska kommissionen samt en särskild geoteknisk avdelning inom
statsbaneför-valtningen utvisar också vikten och betydelsen av hithörande spörsmål.
Spåröverbyggnaden.
Med en järnvägs spåröverbyggnad förstås själva spåret med dess på
underbyggnaden vilande under bädd. Spåret består av räler och skarvjärn med tillbehör samt
sliprar jämte anordningar att fästa rälerna på sliprarna. Spåret bär och leder fordonen.
Underbädden, som även kallas ballast, har till funktion att överföra trycket från spåret
och de däröver rullande fordonen till underbyggnaden. Mellan spåret och underbädden
ligga sliprarna, och alltefter den princip, efter vilken sliprarnas anbringande sker,
indelas spåröverbyggnaden i tre system, nämligen:
överbyggnad med tvärsliprar, d. v. s. med sliprarna anbragta vinkelrätt mot rälerna;
överbyggnad med långsliprar, d. v. s. med sliprarna liggande längs med och under
rälerna; samt
överbyggnad med enstaka stöd, d. v. s. varje räl för sig,
upplagd på särskilda, med vissa mellanrum anbragta upplag.
Det vanligaste av dessa system är överbyggnad med
tvärsliprar. Överbyggnad med långsliprar, som visserligen
tidvis — i Amerika till och med i stor utsträckning — använts,
får anses vara ett
numera övergivet
system. Överbyggnad
med enstaka stöd,
vilket system egentligen
är av betydelse för
vissa lokala
förhållanden, som tvinga
till användande av
hållbarare och således dyrare slipersmaterial än vanligt trä, förekommer egentligen
endast i de heta zonerna av jorden, där trä på grund av klimatiska förhållanden,
insekter o. dyl. hastigt förstöres, och där alltså systemet med enstaka rälsstöd, tillverkade
av järn, användes. Vid de argentinska järnvägarna hava dylika rälsstöd alltsedan år
1863 formen av gjutna järnklockor, system Griffin, och användas där i stor
utsträckning, fig. 993.
Fig. 993. Rälsstöd, system Griffin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
