Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Bangårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
JÄRNVÄGAR.
Redan under de första årtiondena av järnvägarnas tillvaro gjordes den
erfarenheten, att bangårdarna måste vara ständigt rustade att möta oväntade krav från
trafikutvecklingen, vilken utveckling aldrig i detalj kan förutses. Bangårdarna skola således
konstrueras och anläggas så, att de smidigt kunna anpassas efter snabbt växlande
trafikförhållanden. Detta gäller icke blott själva spåren å bangårdarna utan jämväl till
desamma hörande byggnader, stationshus, magasiner m. m., vilka således icke i första
hand böra göras till monumentala byggnadsverk — vilket alltför ofta sker till förfång
för trafikintressena — utan givas sådan form, att de utan betänkande kunna förändras
på ett för trafiken fördelaktigt sätt. Ur denna synpunkt äro de engelska
stationsbyggnaderna mönsteranläggningar, då de på ett utomordentligt billigt och effektivt sätt
givit möjlighet till de om- och tillbyggnader, som trafikutvecklingen sedermera krävt.
En bangård skall sålunda samtidigt som den motsvarar de förhandenvarande
trafik- och driftbehoven kunna tillgodose trafikens växlingar samt möjliggöra anpassning
efter trafikutvecklingen.
Alltefter de uppgifter bangårdarna skola fylla indelas de i personbangårdar och
godsbangårdar. De senare åter indelas i godsbangårdar i egentlig mening (inklusive
mo-biliseringsbangårdar, postbangårdar m. m.), boskapsbangårdar, industribangårdar och
hamnbangårdar. Denna specialisering beträffande godsbangårdar ifrågakommer
givetvis endast vid de större stationerna, medan vid de mindre stationerna samma
anläggning får tjäna alla förekommande ändamål.
Vid de större stationerna har emellertid en annan differentiering även
uppkommit, förorsakad av ett behov att för ernående av rationellaste resultat i
tågorganisato-riskt hänseende förlägga arbetet med de olika tågens uppställande till särskilda
bangårdar, endast avsedda för dylikt arbete. Dessa bangårdar kallas rang erbangårdar och
uppställningsbangårdar.
Efter läget i förhållande till järnvägsnätet i övrigt benämnas stationerna dessutom
ändstationer och mellan- eller genomgångsstationer, vilka dessutom kunna vara
övergångs-ståtioner med anslutning till två eller flera järnvägar, belägna antingen i samma eller i
olika plan.
Ordnandet av en bangård torde i regel icke möta svårigheter utom i de större
städerna, där varje kvadratmeter markyta är både dyrbar och svåråtkomlig, och där
därför allehanda svårigheter kunna uppstå.
Sålunda är det i regel nästan omöjligt att i de större städerna, vilka beröras av ett
flertal järnvägar, anordna en gemensam bangård för dessa, något som ur
trafiksynpunkt är synnerligen önskvärt. Följden har också blivit, att, sedan den i en stad
befintliga första bangården utnyttjats i största utsträckning, de därefter anlagda
järnvägarna måste skaffa sig särskilda bangårdar. Samma måste också resultatet bli, om den
befintliga bangårdens infart icke låter sig förena med en senare tillkommen järnväg.
Att sedan ett flertal bangårdar sålunda uppstått på en plats sammanföra dessa till en
central bangård stöter oftast på oöverstigliga svårigheter. När därför en ny stad numera
anlägges, strävar man att redan från början skapa en gemensam bangård för alla de till
staden ingående, planerade järnvägarna och med sådana utvecklingsmöjligheter, att
även framtida järnvägar skola kunna upptagas av densamma. Så har t. ex. skett vid
anläggandet av de nya städerna Delhi i Indien och Canberra i Australien.
Systemet med gemensam station är såsom nämnts fördelaktigt för järnvägarna
själva, men om det för staden och för den resande allmänheten också är fördelaktigt, torde
vara omöjligt att bedöma generellt. Att emellertid även ur lokala synpunkter en
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
