Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - New Yorks högbanor och tunnelbanor - Bergbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBANOR.
781
anliggningsytorna vertikalt avskurna. Alla 4 rören äro hopbundna med starka
plåtförband. Tubbanorna under Hudson River och East River ha den vid Londons tubbanor
använda formen, hopsatta av ett visst antal segment. Tuberna färdigställdes i övrigt
med användande av en sköld, på samma sätt som vid tubbanorna i London.
Under byggnad varande snabbanenät. Uti järn vägsutvecklingen i New York kan
man särskilja tre skeden, under vilka tunnelbanor anlagts. Det första, åren 1900—1904,
varunder 44 km tunnelbanor byggdes, det andra, åren 1913—1918, då 164 km
tunnelbanor utfördes, och det tredje, som började år 1925 och för närvarande pågår. Detta
tredje tunnelbanenät beräknas bli färdigt år 1931. Kontrakt ha hittills uppgjorts för
en sammanlagd entreprenadsumma av över 100 millioner dollars. Färdigställt beräknas
Fig. 1137. Plan av snabbanor under byggnad, New York.
arbetet kosta mer än 400 millioner dollars för den egentliga tunnelbanebyggnaden och 200
millioner dollars för utrustning m. m. De nya tunnellinjerna beröra fyra av jättestadens
fem stadsdelar och komma i det närmaste att fördubbla antalet kilometer tunnelbanor
i New York. Fig. 1137 visar en plan över detta arbete. Ett dylikt jättearbete för en stads
kommunikations väsen torde vara enastående i stadsjärnvägarnas historia. Kostnaden
är beräknad uppgå till i medeltal 5.6 millioner kronor pr km spår, i vilken kostnad ingå
tunnlar och stationer, men icke rullande materiel, signaler eller annan utrustning. Hela
detta nya snabbanenät är avsett att byggas samt utrustas helt och hållet av medel, som
staden lämnar.
BERGBANOR.
Bland förut beskrivna friktionsjärnvägar ha även berörts de banor, som byggas
i alptrakter och som i skarpa stigningar och vindlingar dragas uppför bergssidorna samt
i tunnlar passera de högsta bergtopparna. De åsyftade järnvägarna, som emellertid
äro byggda såsom led i den genomgående trafiken, måste på den grund också fullt likna
de vanliga järnvägarna. Vid planläggning av dessa s. k. alpbanor har dock på grund
av deras nyssnämnda karaktär och för att alltså bl. a. medgiva användandet av de
genomgående tågens rullande materiel som villkor måst sättas en största stigning av i
allmänhet 25 å 30 °/00.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
