Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
843
Fig. 1237. Schuylkilt-bron över
Dela-warefloden vid Philadelphia, byggd av
trä såsom inklätt och övertäckt
kombinerat häng- och spännverk.
av de moderna träkonstruktionerna. Under krigsåren, då kolpriserna gingo i höjden och
med dem först järn- och sedan cementpriserna, började träkonstruktionernas
renässans. Några nya idéer till förändring av systemen i sin helhet uppkommo just icke,
utan det var de gamla principerna för systemutbildning, som bibehöllos, men de
rationaliserades och utvecklades i avseende på det ekonomiska utnyttjandet, detalj
behandlingen och tillverkningen. De förut brukliga grova bjälktvärsnitten upplöstes i mindre
sektioner, varigenom träets uttorkning
påskyndades och dess krympning förminskades.
Tvärsnittens försvagning genom hophuggning i skarver
och knutpunkter inskränktes till den minsta
möjliga. Åt dragförbindningar i skarver och
knutpunkter ägnades mycken omsorg, och just på detta
område uppkommo en mängd detaljkonstruktioner
och patent med flera uppfinnarenamn än
uppfinnare. Massiva tvärsnitt med ekonomisk
materialfördelning kunde sammansättas av smådelar:
bräder och klena sparrar, sedan ett verkligt
tillförlitligt limningsförfarande för trä blivit
uppfunnet.
De moderna träkonstruktionerna, såväl
fackverken som de massiva systemen, närma sig till
utseende och utbildning alltmera
järnkonstruktionerna, isynnerhet då de förra utföras av
kvalitets-material: hårda träslag med även i övrigt höga
hållfasthetssiffror. Ett exempel, på vilka eleganta fackverkskonstruktioner som kunna
tillverkas av trä, visar fig. 1245 i form av en fackverksring till ett luftskepp.
Sedan priserna på järn och cement återgått till en förhållandevis normal nivå,
kunna järnet och betongen med eller utan armering återigen med framgång upptaga
konkurrensen med träet såsom brobyggnadsmaterial, särskilt då det gäller permanenta
Fig. 1238. Fackverk för Cismone-bron
i Italien, troligen byggd av Palladio.
Fig. 1239. Primitivt, oordnat och
oredigt fackverk av bamburör för en
in-födingebro på Celebes.
Fig. 1240. Ordnat fackverk för en
bambubro på Java, byggd av infödingar.
konstruktioner, stora spännvidder och tunga belastningar, och användningen av
träkonstruktioner på dessa områden blir därför på nytt igen allt mer ovanlig. För provisoriska
brobyggnader samt för fasta ställningsbyggnader såväl vid montering av järnbroar
som vid uppförandet av broar av stenmaterialier kommer däremot träet alltjämt till
omfattande användning såsom konstruktionsmaterial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
