Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
BROBYGGNADER.
Svårigheterna att erhålla så stora valsade plåtar, som erfordrades till de massiva
plåtbalksbroarna vid större spännvidder, gjorde, att man snart började ersätta de
vertikala plåtväggarna med ett tätt nätverk av smalare platt järnsstänger. På så sätt
upp-stodo de s. k. jlerdelade gallerverken (fig. 1306 b) och fackverken (fig. 1306 c). Benämningen
»gallerverk» brukar användas, då den för systemet nödvändiga utfyllnaden mellan flän-
Fig. 1308. Britanniabron i England.
Dubbel-spårig järnvägsbro med tubsektion mellan Wales
och ön Angelsea.
Fig. 1307. Jämförelse mellan massiva
och rörformiga tvärsnitt med samma
materialåtgång.
sarna endast består av diagonaler, och »fackverk», då jämväl vertikaler finnas, vilket
närmare är klargjort i fig. 1313. Utfyllnadsstängerna mellan flänsarna kallas »livstänger»,
därför att de ersätta de massiva balkarnas mellan flänsarna anordnade utfyllnad av
hel plåt, som benämnes »livplåt». Ett gallerverk eller ett fackverk säges vara n-delat,
om en livstång delas av andra livstänger i n stycken delar. Såsom exempel på stora
balkbroar med flerdelat gallerverk, vilket system särskilt i Tyskland vid
järnvägsbyggandets början kom till upprepad användning vid överbyggandet av flera stora spänn-
Fig. 1311. Saltash-bron i England med tubbåge av elliptisk
tvärsektion, byggd av Barlow. Bron monterades i lågt läge
och lyftes upp,vertikalt med hjälp av hydrauliska domkrafter.
Fig. 1309. Tvärsektion för
Britanniabrons ena tub.
Fig. 1310. Fackverksbro med tubformiga
topp-flänsar av Brunei.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
