- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
883

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.

883

över Délaware River mellan Philadelphia och Camden (fig. 1348). Den har ett
mittspann på 534 meter och ett 205 meters sidospann på vardera sidan därom. En interiör
av bron visas i fig. 1349. Endast tvenne kablar finnas, en över vardera
avstyvnings-balken, men de hava 760 mm:s diameter och äro bildade av en mängd 5 mm:s
ståltrådar av allra bästa stål med en brotthållfasthet över 15 ton/cm2. Tillverkning
genom utläggning i sina slutliga rymdlägen tråd för tråd till dessa kablar, trådarnas
hopbuntning till smärre kablar samt dessas ordnande och hoppressning till en enda
stor kabel av cirkulär tvärsektion, som slutligen omspinnes perifert med tunn tråd, så
att en slät och tät ytteryta bildas, är ett beundransvärt ingenjörsarbete av förnämsta
slag. Resultatet blir också i minsta detalj högtstående ingenjörskonst, varå figurerna
1350 och 1351 visa ett par prov. Detaljen i fig. 1350 är ett utomordentligt vackert prov
på rationell, konstruktiv ingenjörskonst, och då man betraktar så‘dana alster av
densamma, får man en aning av dess konstnärliga överlägsenhet i ärlighets- och
sannings-hänseende i förhållande till månget dekorativt och ornamentalt machverk, som går
under namn av arkitektur.

Under snart 50 år har den store, från Brunn härstammande amerikanske
brobyggaren Gustav Lindenthal i New York arbetat på planerna för byggandet av en 1
000-meters hängbro för en 72 meter bred gata över North River mellan Manhattan
och New Jersey. På grund av de stora kostnaderna för en sådan jättebro blev dess
byggande gång på gång uppskjutet, och tunnlar under floden byggdes istället. År 1927
fattades plötsligt det överraskande beslutet att bygga en bro över Hudson vid norra
änden av Manhattan enligt ett annat förslag. Det gäller här en hängbro med 1 067
meters mittspann och 170 meter höga ståltorn, som beklagligtvis äro avsedda att
omklädas med murverk av betong och naturlig sten. I figur 1352 visas en bild av denna
bro, som, då den står färdig, blir den största i världen. Den bäres av fyra kablar med
900 mm:s diameter, och varje kabel består av 26 474 st. galvaniserade 5 mm:s trådar
av högvärdigt stål.

*



Akvedukter äro brobyggnader av ett säreget slag. Såsom förut är nämnt, byggdes
de i stor utsträckning av romarna, och deras uppgift var då att uppbära kanaler för
vattenledningsändamål, men i nyare tid hava dylika »kanalbroar» byggts i trafikändamål»
för att uppbära vattenfarleder. En akvedukt av detta senare slag och med
järnöverbyggnad är utförd vid Håverud av Nils Ericson för att leda Dalslands kanal över en strid
fors (fig. 1353 och 1354), och vid Barton i England finnes en svängavedkukt, som leder
Brigdewater-kanalen över Manchester-kanalen. Flera välvda akvedukter av såväl
naturlig sten som järnbetong äro på senare tid byggda för trafikändamål särskilt i västra
Tyskland.

Ett särskilt slag av brobyggnader utgöres av de rörliga, d. v. s. broar med avsiktligt
anordnad rörlig överbyggnad. Varje bro är på sätt och vis »rörlig», så att den — oftast
för ögat omärkbart — ändrar sin form under belastning och vid temperaturväxlingar.
För vissa slags brobyggnader, såsom exempelvis för flytande broar och för oavstyvade
eller svagt avstyvade hängbroar, kunna dessa rörelser bliva ganska stora, så att det utan
vidare lätt kunna iakttagas, men för övriga system äro de i regel små. Som sagt, är
det heller inte detta slag av oundvikliga rörelser, som avses, då man talar om rörliga broar.

En rörlig bro är så anordnad, att dess överbyggnad på något sätt tidvis kan
avlägsnas ur sitt normala läge för att antingen bereda plats för trafik på en underliggande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0893.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free