- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
895

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.

895

Fig. 1392. Spänningsmätare av
Okhuizen med 2 cm:s mätlängd.

Fig. 1393. Spänningsmätare av
Huggenberger med 10 cm:s mätlängd.

Fig. 1394. Schäfers akustiska
spänningsmätare.

En mycket viktig del av en brobyggnad är underbyggnaden, d. v. s. landfästen och
pelare, varpå överbyggnaden vilar, och grundläggningen av dessa delar.
Grundläggnings-arbetena kunna ofta vara av betydligt svårare och mera krävande art än arbetet med
överbyggnaden, så att det som ligger under mark- eller vattenyta och aldrig synes
motsvarar prestationer av vida förnämligare art än de som äro förbundna med
överbyggnaden och. ligga i öppen dag. Lidingöbron och bron över Lilla Bält äro exempel på svåra
grundläggningsfall. Att grundläggningssättet
icke synes kan i många fall vara ägnat att
stärka trygghetskänslan, och om man gör
tankeexperimentet att torrlägga Lilla Värtan,
så är det fara värt, att den allmänna
tryggheten och säkerheten ifråga om trafikering av
Lidingöbron i samband därmed skulle sjunka.
De olika grundläggningsmetoderna äro till stor
del gemensamma inom hus-, väg-, vatten- och
brobyggnadsfacken och böra därför behandlas
för sig och uteslutas från denna framställning
om brosystemens utveckling.

En brobyggare är vanligen väg- och
vattenbyggare och hans fack beröres alltid av
väg-och vattenbyggnadstekniska synpunkter, men
han måste också stå i förbindelse med
maskinbyggaren och elektroteknikern, exempelvis
ifråga om rörliga brobyggnader. För
brobyggnadskonstens sammanhang med dessa olika
områden av tekniken är här icke platsen att
redogöra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0905.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free