Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskoslägtets ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefvat och dött samtidigt. Bredvid ben af sådana djur,
som ännu, om också i helt andra trakter, lefva på
jorden, lågo ben af utdöda djurarter, och i de fall,
då ben eller andra lemningar af obestridligt menskligt
ursprung anträffades tillsammans dermed, syntes den
slutsatsen berättigad, att äfven menniskan redan
lefvat i den tidigare period af jordens utveckling,
som dessa djur tillhörde.
Som ett exempel på det sätt,
hvarpå dessa hålor i kalkberget blifvit fylda, meddela
vi i fig. 8 afbildningen af en genomskärning af
Lombrivehålan i departementet Arriège. Remnan b leder
utifrån in i hålan, och genom henne ha de större eller
mindre stenarna, benen och regnvattnet, som medförde
så väl dem, som det alltsammans inhöljande slammet,
inträngt deruti. Denna remna fortgår i riktningen
nedåt (c) och vidgar sig i midten till rummet a,
som innehåller uppsvämningarna. Hålan bildar en
stoll af vid pass 13000 fots längd och består af en
sträcka stora salar, som genom gångar stå i samband
med hvarandra. Här och der finnas sidogallerier. På
några ställen är takhvalfvet så lågt, att man knapt
kan krypa igenom. Golf och väggar visa ofta spår af
urgräfning genom vatten, refflor, fåror, utskärningar
samt aflagringar af rullsten, sand och lera. Dessa
aflagringar finnas äfven i utskärningarna samt i
de små sidogrottorna, som ofta äro belägna öfver
hufvudhålans botten. De innehålla benen och äro här
och der betäckta med
ett droppstenslager, hvars yta liknar en något upprörd
sjös. Stalaktiter af den mest olika form nedhänga
från tak och väggar. På vår afbildning utmärker 1 det
lager af grå rullsten, som betäcker marken längst ned,
2 grus och små rullstenar, hvaröfver plastisk lera
är utbredd, 3 är leran, hvari benen äro nedbäddade,
och 4 markens droppstenstäcke.
Fig. 8. Genomskärning af Lombrivehålan.
I många fall ha dessa hålor utan tvifvel tjenat till
nästen åt de vilda djuren och tillflyktsorter åt
menniskan, men långt oftare ha de qvarlefvor af djur
och växter, vi der anträffa, blifvit insvämmade. Men
icke desto mindre skall man, om man i samma lager
finner olikartade ben tillsammans, kunna draga den
slutsatsen, att deras innehafvare en gång varit
samtida, om än å andra sidan fall låta tänka sig,
då lemningar af individer, som lefvat på vidt skilda
tider, sedermera af rent tillfälliga orsaker blifvit
blandade med hvarandra.
En af de namnkunnigaste af dessa benhålor, af hvilka
ett stort antal blifvit på den senaste tiden öppnadt
och undersökt, är Gailenreuthhålan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
