Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födoämnen. Eldens användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då Australien började koloniseras, voro folken på
många af de nu mest uppsökta öarna de ifrigaste
menniskoätarna. Missionärernas bemödanden att förmå
dem afstå derifrån förblefvo så godt som fruktlösa;
men då vildarna i köttet af de utaf europeerna
införda svinen, som emellertid i många trakter
blifvit förvildade, upptäckte en mera välsmakande
föda, afstodo de sjelfmant från bruket att uppäta
sina medborgare.
Men ehuru vi se den vegetabiliska födan hos de råa
folken i allmänhet spela en underordnad rol, ligger
väl orsaken dertill endast i den större lättheten
att erhålla animalisk föda; ty redan af tändernas
beskaffenhet måste vi sluta, att växtämnena varit och
fortfarande äro naturliga näringsmedel för menniskan
på alla hennes utvecklingsgrader. Tänderna förete
samma egendomligheter som utmärka växtätarnas. Dertill
kommer, att våra närmaste fränder bland djuren,
aporna, till största delen endast lefva af växtämnen,
allt bevis, som den buddistiska sagan, att menniskorna
ursprungligen endast lefvat af vegetabilier, skulle
kunna gifva en ökad styrka.
Allt efter den boningsort, en folkstam innehade,
och den fruktbarhet, som der utvecklade sig,
blefvo dess näringsmedel uteslutande de ena eller
de andra. Först var det de i ögonen fallande köttiga
och saftiga frukterna på de vildt växande träden och
buskarna, hvaraf menniskan såg djuren äta och som
derför äfven hon började uppsöka. Den bredbladiga,
skuggrika bananen utgör hos många af tropikernas folk
ett af de förnämsta födoämnena. Dess frukter ha ofta
en vigt af 80 till 90 svenska skålpund, och de växa
så rikligt, att samma jordrymd kan frambringa tio
gånger mer bananer än potatis och hundra gånger mer
än hvete. Visserligen är bananens frukt ej synnerligt
närande, men om potatisen måste gifva de irländska
arbetarna ersättning för de krafter de förbrukat,
är i de heta klimaten, der behofvet af föda dessutom
är långt mindre, en i sådan ymnighet växande frukt
fullkomligt tillräcklig att mätta. Hon saknas också
aldrig omkring de sydamerikanska negrernas kojor,
der hon äfven ofta, såsom på vår afbildning (fig. 37),
förekommer i sällskap med melonträdet, hvars saftiga
frukt ger infödingarna ett kylande, angenämt kött.
Det är dernäst palmarterna med sin sockerrika saft och
sin utomordentliga fruktbarhet, som i de trakter, der
de äro inhemska, framför alla öfriga växter fått sig
ålagdt att gifva menniskan hennes föda. I synnerhet
intaga dadelpalmen (fig. 38) och kokospalmen (fig. 39)
i detta hänseende ett högt rum, den förra i norra
Afrika, den senare öfver allt på Söderhafvets öar,
der äfven brödträdet växer, af hvars frukt fig. 40 ger
oss en afbildning. När vi höra, att detta nyttiga träd
ger så rikliga skördar, att Cook kunde yttra, att en
person, som på Tahiti planterar tio brödträd, dermed
sörjt för sitt uppehälle under hela sin lifstid,
kan det ej förvåna oss att der finna menniskor,
hvilkas enda arbete är att äta och dricka.
Sädesslagen kommo långt senare och först hand i
hand med utbildningen af en ordnad boskapsskötsel i
allmänt bruk. De ha följt den hvita, kulturbärande
rasen på hans vandring öfver jorden och äro nu nästan
öfver allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
