Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Botokuderna tillreda sina rusande drycker i stubbarna
af afhuggna träd. Att boshmännen använda den ihåliga
stammen af en aloe till förvaringsrum för sina pilar,
ha vi förut omnämt. Madagasserna förfärdiga sina
vattenkrukor af bamburör, i det de helt enkelt afskära
röret nedanför en af de nedersta lederna och derefter
genomborra alla de skiljeväggar på rörets hela längd,
som ligga ofvanom denna botten.
Vår afbildning (fig. 112) visar oss en grupp
bakalihariqvinnor, som gått från sin stams läger till
närmaste göl för att fylla sina strutsäggsskal med
vatten. Några säfstrån tjena till sprund. Kaffrerna
begagna en urhålkad pumpa till förvaringsrum för sitt
snus, och samma frukt användes af många folkstammar
under flera olika former till de mångfaldigaste
behof. De sydamerikanska indianerna i närheten af
Caracas förstå att på ett mycket konstrikt sätt
tillskära sådana kalabasser, dem de sälja till höga
pris. Flaskor, skålar, skedar och dylika saker af
kurbits finnas ej blott på Söderhafsöarna, utan
äfven i södra Europa, der herdar och pilgrimer i
Spanien och Italien ännu begagna dem till mångfaldiga
behof. I Ost- och Vestindien begagnas till samma
ändamål kokosnöten, af hvilken en art, cocos de mar,
endast växer på Seychellerna och lemnar skal af mer
än 2 fot i genomskärning. Hon föres af hafsströmmarna
långt bort, och i äldre tider, då man ännu ej kände
hennes ursprung och endast sällan fann henne på
kusterna, betalade man i orienten summor af ända
till flera tusen riksdaler för en sådan nöt, emedan
man hade den tron, att skalet förmådde qvarhålla
de skadliga beståndsdelarna i alla vätskor, som
förvarades deruti. På ej mindre mångfaldigt sätt
användas snäckskal som kärl. I Hindustan gör man till
och med skedar af trumpetsnäckan. Skaftet bildas af
de inre spiralvindningarna genom afslipning af det
yttre skalet.
Som de enkla, runda kärlen af ägg, fruktskal, snäckor
m. m. ej ha några naturliga handtag, gör man dem
vid behof flyttbara genom att slå snören om dem (se
fig. 70 sid. 77), och vid dessa snören hänger man dem
äfven öfver elden, ty bottnens rundade form tillåter
icke att stadigt ställa dem.
Vid snören buros äfven de horn, hvilka hos folk,
som idkade jagt och boskapsskötsel, allmänt användes
som dryckeskärl.
När de enklaste kärlen ej till fullo motsvarade det
afsedda ändamålet, förfärdigades nya med konst, men
man höll sig härvid till de först begagnade formerna
som mönster. Till och med sedan man i tillverkningen
af konstgjorda kärl redan uppnått en hög grad af
färdighet och sålunda i formbildningen bort kunna
röra sig litet sjelfständigare, återkommo ofta
erinringar af de ursprungliga formerna. I synnerhet
är det frukternas runda, äggets ovala, den urhålkade
trädgrenens cylindriska och hornets koniska form, som
ständigt möter oss i kärl från alla kulturperioder. Så
t. ex. bibehölls icke allenast klotformen – den runda
formen är ju dessutom den till förvarande af flytande
ämnen mest lämpliga och den, som med de enklaste medel
kan åstadkommas – utan vi se äfven på de nätformiga
prydnaderna på kärl från en senare tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
