Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt, äfvensom djurrikets alster, ben, skal,
hudar, tänder, horn m. m., men i ojemförligt större
utsträckning alster ur mineralriket, bland hvilka
den lätt formade leran står främst.
Lerkärl finna vi redan på mycket låga
kulturgrader. Den plastiska lerans lätta bearbetning,
hennes härdande genom torkning och bränning måste
i naturen dagligdags tränga sig på äfven det minst
uppmärksamma förstånd. Botokuderna förfärdiga kärl
af en grå jordart, hvilken de forma med händerna och
härda i elden. Koroakoerna bereda likaledes sin kavi
i stora lerkärl. Indianerna i urskogarna hafva deremot
ännu ej några sådana; äfvenså saknade australerna ännu
i slutet af förra århundradet kärl af lera, sten
eller trä. De hade endast kärl af blad, rotfibrer,
träbast eller bark, men som de ej på långt när förstodo
att bearbeta på samma prydliga sätt som Nordamerikas
indianer, hvilka af björknäfver förfärdiga de allra
täckaste fodral, dosor, väskor m. m., som de sedan
utsira med broderier af piggsvinsborst af olika färger.
Fig. 115. Spanmålskärl af lera i en Sonraykoja.
Skickliga krukmakare äro tupinamberna, och i
Paramaribo köpa européerna hellre de af arovakerna
och varauerna förfärdigade kokkärl af bränd lera
än de dit utförda europeiska, emedan de förra anses
vara starkare. De ha ofta så ansenliga dimensioner,
att våra krukmakare med sitt förfaringssätt ej skulle
kunna åstadkomma något sådant; de förfärdigas endast
genom fortsatt utbredande af tunna lerskifvor ofvanpå
hvarandra, hvilka sedan tilltryckas och poleras. Faten,
som förfärdigas på alldeles samma sätt, äro
förundransvärdt tunna. Kärlen brännas i gropar, der
qvistar och ris uppstaplas omkring dem och sedan
antändas. Karaiberna skola dock begagna sig af
särskilda brännugnar.
Fig. 116. Krukmakeriarbeten hos battastammen.
1. Kokkärl. 2. Postament af lera.
3. Liten spanmålsurna. 4. Vattenkruka. 5. Pall.
Glasyr känner man här ännu lika litet som hos de
nordamerikanska indianerna, om man ej vill gifva
detta namn åt en tunn kådbetäckning, som skall
hindra flytande ämnens genomsilning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
