- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
141

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tradition, saga, historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återstå oss dock stora, ja, de talrikaste folken,
som med bestämdhet hvarken kunna räknas till den ena
eller andra klassen. De stå på gränsen emellan dem,
bildande öfvergångar, och äro att anse som produkter
af en blandning mellan båda.

I boshmännen, pesjäräerna, Californias urinvånare,
papuaerna i Australien, Afrikas äldsta negerfolk
och Sydamerikas skogsindianer ser man den passiva
rasens karakter mest utpräglad. De aktiva folken,
som i de höga bergländerna, såsom Himalaja och
Kaukasus, erhöllo och fortplantade sin egendomlighet,
ha endast i dessa sina hemtrakter bibehållit sig
oblandade. Tsjerkesserna, kurderna, druserna på
Libanon, maratterna och i Främre Indien folkstammarna
i Gats bergstrakter tillhöra dessa aktiva urfolk,
hvilkas grenar under oupphörliga vandringar utbredde
sig öfver de bördigare lågländerna, besegrade deras
mindre kraftiga invånare och ofta, oaktadt sitt ringa
antal, genom raskhet, mod och intelligens gjorde sig
till herrar öfver stora riken. Liksom de från bergen
nedströmmande bäckarna och åarna, störtade sig dessa
af behof, äfventyrarlust och forskningsbegär drifna
horder öfver slätterna, dock först i ringa antal,
men på de af dem banade vägarna, som snart vidgade
sig till stora folkvägar, följde sedermera nya
skaror. De kommande trängde på de förutgångna; i dessa
vandringar indrogos äfven de mellanliggande, från
sina boningsplatser undanträngda folken, och liksom
de genom ett stenkast framkallade ringlarna i vattnet,
funno dessa rörelser först vid hafsstranden sitt slut.

Afrika blef af dem öfversvämmadt, och guancherna på
Canarieöarna torde ha varit de yttersta grenarna af
denna från Kaukasus utgångna folkström. Men närmast de
inträngande folkens asiatiska hemort, på Nilflodens
stränder, der i följd af landets utomordentliga
fruktbarhet urbefolkningen redan hunnit ett högt
materielt välstånd och en ej obetydlig kulturgrad,
höjde sig verldsriket Egypten. De afbildningar,
Rosellini ger i sina "Egyptiska monument", visa i
konungarnas porträtt idel kaukasiska ansigtsformer,
ett talande bevis på kraften och den inneboende
herskarförmågan hos de kaukasiska främlingarna. Men
med tiden sammansmälte de i början skarpt åtskilda
egendomligheterna. Förändrade klimatiska förhållanden
utöfvade sitt inflytande på bergens råa söner, liksom
å andra sidan deras afvikande lefnadssätt ej blef
utan inflytande på landets äldre invånare. Genom
giftermål uppstod en ny generation, som allt efter
elementens styrka mera närmade sig den ena eller andra
polen och inom staten intog eller fick sig anvisade
olika ställningar. De högsta kasterna rekryterade
sig från det kraftiga herskarfolket, och landets
forna egare måste stiga ned på de lägre trappstegen;
trots sin massa och fysiska styrka kunde de ej mäta
sig med intelligensen och företagsamhetsandan. En
sträng afsöndring af kasterna, en despotisk makt,
upprätthållen genom ett slugt begagnande af alla
hjelpmedel, höll riket uppe; vetenskaper och konster
blomstrade, ehuru den stora massan af folket aldrig
fick något godt deraf. Trots de murar, som teokratin
och den derutur uppvuxna monarkin uppdrogo omkring
riket, fortplantade sig dock den egyptiska bildningens
frön vidt och bredt mot vester.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free