Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikas urinvånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De fattigares hus voro uppförda af obrändt tegel eller
af sten med lerbruk och täckta med rör, men innehöllo
alltid, utom boningsrum och kornbod, badkammare och
ett litet bönrum.
Fig. 146. En del af palatset i Zayi.
Aztekerna uppträdde mot slutet af 1100-talet i
Anahuac, underkufvade de redan genom andra stammar
eller genom pest och hungersnöd decimerade toltekerna
och beherskade Mejico ända till 1519, då de guldlystna
spaniorerna i blind omvändelseifver nedtrampade detta
fint bildade folks blomstrande kultur. Aztekernas
religion och konst liknade toltekernas, men voro vida
mera utbildade. De utförde t. ex. målningar på papper,
hvilket de förstodo att skickligt bereda af agavens
fibrer, eller på omsorgsfullt glättadt bomullstyg. Af
sådana målningar utgjordes deras skrift, och former
och färger hade der sin betydelse. Deras teocallier
ha fasaden noggrant vänd mot öster; de ligga på
konstgjorda kullar, stundom kägelformiga, men
vanligast i form af trappyramider, och väcka ännu
i dag genom sin storlek och arbetets sorgfällighet
beundran. Templets topp uppbar ofta gudabilder,
men mången gång hade dessa sin plats vid sidan af
offerhärden för den heliga elden framför templet,
eller stodo de på tempelterrassen. Templets yttermurar
voro målade med röd ockra eller öfverlastade med
i sten huggna prydnader, hvilka synas ha blifvit
utförda först efter bygnadernas fullbordande.
Konungarnas grafvar liknade teocallierna, men voro
smalare och saknade templet på plattformen.
Hufvudtemplet befann sig alltid, så äfven i
hufvudstaden Tenochtitlan (Mejico), i midten
af staden; kring det samma gick en mur. Den med
polerad sten belagda tempelgården omslöt tillika
ett antal offentliga bygnader. Fyra portar, åt hvar
sitt väderstreck, ledde in till stadens hufvudgator;
hvar och en af dessa hade öfver sig en vapensal och
vaktlokal. Lyxen i utsiring tilltog naturligtvis,
i den mån rikedomen ökades.
Den rikaste utsiringen visa de aztekiska bygnaderna från
senare tid; sköna gesimser med blomstervindor, en mängd
uthuggna figurer och målningar bevisa, hur långt i
bildning detta folk, hvars svaga återstoder nu sjunkit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
