Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begynnelsen, till dess en utbildad stil framträder.
I ej ringa mån har denna lugna utbildning berott på den
omständigheten, att presterna i Egypten voro i nästan
uteslutande besittning af bildning och kunskaper och
härigenom förstodo att leda folket helt och hållet
efter sin vilja. På detta sätt kom äfven konstens
utöfning under presterlig ledning, d. v. s. under
ledning af en klass, som ej lätt släpper sitt tag.
Spår af en förberedande period finna vi i de ringa
återstoderna af Sais, hvilka måhända härröra från
sjunde årtusendet f. Kr. Vi kunna visserligen
urskilja en qvadratisk yttermur och några väggar
af den helgedom, i hvilken Osiris fann sin graf,
men med ledning af så ringa lemningar kunna vi dock
ej bilda oss någon tydlig föreställning om bygnadens
ursprungliga skick.
Fig. 162. Pyramiderna vid Gizeh.
Den första perioden af historiskt bevislig konstverks
amhet börj ar omkring 5 000 år f. Kr. och slutar
omkring 2096 med den 16:e dynastin. De äldsta
bygnaderna tillhöra den 2:a dynastin och härröra
från tiden mellan 4308 och 4011 f. Kr. Dessa
äro den s. k. Mustabat el faraun söderut från
Sakkara och embetsmannagrafvarna vid Kufus
(Keops’) pyramid vid Gizeh, aflångt fyrkantiga,
temligen låga qvaderstensbygnader med skråa väggar
utan murbruk. Öfver dörren, som å östra sidan
leder in till gemaket för dödsfesternas firande,
finner man i den runda tvärposten en efterbildning
i sten af en träkonstruktion, hvilken tydligen
hänvisar på en föregående, många århundraden lång
förberedelseperiod. Å vestra sidan öppnar sig ett till
sarkofagrummet förande schakt. Under den 3:e dynastin,
omkring år 4 000, uppfördes pyramiderna vid Dasjur,
Sakkara och Meidun. De båda sistnämda visa tydligen,
att de äldsta pyramiderna, liksom de olmekiska,
uppfördes i uppåt aftagande afsatser, och att arbetet
fortgick på det sättet inifrån och utåt, att pyramiden
alltid kunde anses fulländad, om döden öfverraskade
den konung, som lät bygga honom. Detta var tydligen
fallet med de två sista, af hvilka den vid Meidun, med
sina stora, något sluttande afsatser, på ett i ögonen
fallande sätt liknar moskén i Timbuktu. Sedermera
började man uppifrån och nedåt fylla afsatserna,
så att det hela företedde en jemn yta. Pyramiden vid
Dasjur är bygd af tegel och klädd med qvadersten, de
vid Abusir deremot af ohuggna stenblock med murbruk
af nilgytja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
