Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna period (omkr. 1600 f. Kr.) först förekommo. Nedre
Egypten stod under denna tid framom öfre Egypten i kultur.
Det flitiga utöfvandet af konsten kunde naturligtvis
ej bli utan inflytande på formerna; kolonnerna
blefvo smärtare och lättare, kapitalen prydligare,
de med figurer besatta pelarna talrikare, palatsens
och templens grundplaner allt mera komplicerade.
Den fjerde perioden (753–525 f. Kr.) var i följd
af de rådande borgerliga krigen mindre gynsam för
sträfvandena på konstens område. De obildade invånarna
i öfre Egypten, etioperna, segrade öfver nedre
Egyptens förvekligade folk. De etiopiska konungarna
läto på ön Meroë bygga sig pyramider, som voro
uppförda af tegel med puts och af hvilka öfver 170
äro bibehållna. Förhallarnas tak äro städse hvälfda i
spetsbågsform. Från samma tid härstammar Ftas tempel
och det stora östra templet på berget Barkal.
Under den femte perioden (525–331 f. Kr.) hotade
den gamla ärevördiga egyptiska konsten att dö ut
under persernas jernvälde. Men ännu en gång lyckades
befrielseverket omkring 404 f. Kr., och om det också
blott var reparationer, som företogos till år 380,
höllos dock arbetarna härigenom i öfning och voro
sålunda i stånd att uppföra de prydliga bygnaderna
i Medinet-Abu, på ön File o. s. v.
Fig. 165. Templen på File.
Under den sjette perioden (331–30 f. Kr.), ptolemeernas
tid, fortfor man, oaktadt den inträngande grekiska
kulturen, att arbeta i den gamla stilen. Från denna tid
härstamma templen i Kalabsje, Dabod, Edfu, Esne,
äfvensom en del af bygnaderna på File. Det grekiska
inflytandet uppenbarade sig särskildt i två nya
bygnadsformer, som likväl betydligt närmade sig de allra
äldsta: först tyfonierna, bestående af en cella med
förhall och bakrum (opistodomos), rundt omkring omgifven
af kolonner, och helgade rikedomens och förderfvets gud
(Tyfon); underbygnaden innehöll arkiv och skattkammare;
vidare mammeisierna, de heliga djurens födelseorter, med
höga bröstvärn mellan kolonnerna (jfr bygnaden till
venster på fig. 165).
Ännu under den sjunde perioden (30 f.–560 e. Kr.),
förfallets och romarväldets tid, bibehöllo sig de
inhemska bygnadsformerna temligen länge, såsom templen
i Dandur, Dendera och Dekka intyga, hvilka till en
del äro bygda först under Nero.
De vigtigaste bland de egyptiska bygnaderna äro
naturligtvis de dels fristående, dels i klippor huggna
templen. Sekos, d. v. s. det heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
