Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den grekiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då vi klaga öfver flydda seklers barbari, förgäta
vi ofta nutidens synder. Det af nordiska barbarer
började, af venezianer och turkar fortsatta
förstörelseverket hafva engelsmännen gjort allt
sitt till för att fullborda. Partenon beröfvades
af lord Elgin sina basreliefer och öfriga plastiska
prydnader, och alla dessa, så när som på två statyer
från en senare tid, fördes öfver till England, der
de nu befinna sig i British museum. Äfven af de 18
marmorsäten, som stodo framför templets ingång, finnes
blott ett enda qvar. Men trots all förödelse, som
tid och menniskor åstadkommit, gör denna praktfulla
bygnad, ehuru blott en ruin, ett så öfverväldigande
och harmoniskt intryck, att Chateaubriand, som
uppehöll sig någon tid i Grekland, försäkrar, att
sedan han besökt Rom, föreföllo honom Frankrikes
bygnader plumpa, men sedan han sett Partenon, syntes
honom Roms minnesmärken barbariska.
Det utan tillräckliga skäl som den panhelleniske Zeus’
tempel ansedda Atenetemplet på Egina (fig. 191) gälde
likaledes som ett af de skönaste doriska templen. I prakt
öfverträffades det dock af Zeustemplet i Olympia,
som bygdes af arkitekten Libon under den grekiska
konstens högsta blomstringstid. Templet hade en höjd
af 67 fot, var 101 fot bredt och 242 fot långt. I midten
var det ej täckt, således ett hypetros. Endast den 47 fot
höga praktfulla bildstoden af Zeus befann sig under tak.
Å begge gafvelhörnen voro gyllene vaser anbragta, och
gafvelns spets kröntes af en segergudinna af samma metall,
vid hvars fötter låg en sköld med ett medusahufvud i
upphöjdt arbete. Pelops’ och Oinomaos’ vagnsstrid, som
gudarna åskåda, prydde det främre gafvelfältet. I frisen
såg man Herakles’ storverk afbildade, under det att 21
gyllene sköldar smyckade arkitraven. Den bakre gafveln
framstälde lapiternas och kentaurernas strid. När man
genom kopparportarna inträdt i förhallen, såg man der i
skulptur utförda scener ur gudasagan.
Fig. 192. Grafvar vid Kyrene.
Klippgrafvarna (fig. 192), vanligen inhuggna i
bergsluttningar i terrassformiga rader och sålunda
förenade till nekropoler, hade merendels doriska
eller joniska förhallar med eller utan gafvel, ofta
alldeles liknande tempelfasaderna. De fristående
grafmonumenten bestodo antingen af tornlika, smala
tempel eller af pelare, s. k. stelor, som liknade
grafstenarna på nutidens judiska kyrkogårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
