Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den äldre romanska stilen - Den bysantinska bygnadsstilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
basilikorna af senatorium och matronaeum bildade
tvärskeppet springer merendels något framom
långskeppets murar och bildar sålunda i förening med
detta ett slags kors. Altarnisjen kunde ofta nog
ej rymma det allt talrikare vordna presterskapet;
för att bereda plats åt detta sköt man in ett
qvadratiskt rum mellan tvärskeppet och den egentliga
nisjen, hvarigenom kyrkans grundplan ännu tydligare
erhöll formen af ett kors. Medan dessa förändringar
försiggingo i vesterlandet, erhöll den kristna
bygnadskonsten i österlandet en i många afseenden
afvikande prägel.
Fig. 224. Klocktornet vid kyrkan S:a Maria in Cosmedin i Rom.
Fig. 225. Tak Kefra i Ktesifon.
Den bysantinska bygnadsstilen (480 till 1000
e. Kr.). Då de romerska kejsarnas residens flyttades
till Byzantium, medförde redan detta ej blott en
politisk, utan äfven en kyrklig skilsmässa mellan det
östra och vestra romerska riket. Det bysantinska
presterskapet lade mera vigt på den religiösa
kulten vid martyrernas grafvar än på församlingens
gemensamma gudstjenst. Följden häraf måste blifva,
att altaret med sin martyrgraf och sin omgifning
började beherska kyrkbygnadens öfriga delar. Då för
de äldsta kristna grafkyrkorna den runda (centrala)
formen hade blifvit vald, inpassades nu i Byzantium
denna form eller åtminstone dess kärna, kupolen,
såsom hela bygnadens hufvuddel, uti basilikeformen.
Under hägn af sassaniderna, det nypersiska rikets
grundläggare och beherskare (223–641 e. Kr.), hade
ett på romerska och persiska reminiscenser hvilande
bygnadssätt utbildat sig, hvarom fig. 225 ger ett
begrepp. Om här redan det yttre företer ovanligt
stora bågar, fyller oss det inre af dessa bygnader
med förvåning öfver den tidens skicklighet i hvalf-
och kupolbygnad. Detta bygnadssätt blef ej utan
inflytande på Mindre Asiens invånare. Äfven till det
gamla Byzantiums byggmästare synes detta inflytande
hafva sträckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
