Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den bysantinska bygnadsstilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den största i denna stil resta bygnad är Sofiakyrkan i
Konstantinopel. Men hon bär nu halfmånen som tecken af
turkiskt öfverherskap, och i följd af sin användning
som moské har hon undergått så stora förändringar,
att hon nu mera endast invändigt, men ej till sitt
yttre kan gälla som ett oförfalskadt exempel på denna
stils former. Mycket bättre visar Gudsmoderskyrkan
(Teotokoskyrkan) i Konstantinopel, som bygdes år
1000, det karakteristiska i den bysantinska stilen
i afseende på det yttre. Dessa kyrkors dekoration
påminde om den tidigare romanska stilen; hon var
endast något rikare. Mosaikmönster smyckade golfvet,
på väggarna glänste mosaiktaflor eller målningar på
guldgrund, och icke sällan var äfven kyrkans yttre
måladt i vexlande färger. Som denna bygnadsforms
förnämsta representanter i Italien gälla bland andra
San Vitale i Ravenna och San Marco i Venezia, ehuru
den senare genom gotiska gafvelkrön och småtorn
förlorat mycket af sin ursprungliga karakteristiska
form. I dispositionen så väl som i detaljerna och
ornamentiken visar den bysantinska stilen större
oafhängighet af de romerska förebilderna än den
tidigare romanska. I afseende på de egentliga
arkitektoniska detaljerna framgår detta tillräckligt
af afbildningarna, Fig. 229 är tagen från San Vitale
i Ravenna, fig. 230 från ett litet palats vid kyrkan
Santi Apostoli i Venezia.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
